Allt om barnsjukdomar och besvär

Barnreumatism

Barnreumatism är ett samlingsnamn för flera olika ledsjukdomar, där ett fåtal eller flera leder blir inflammerade vilket ger upphov till värk, svullnad och stelhet. Barnreumatism är ovanligt hos barn och en del av besvären växer i många fall bort med åldern, men vissa barn behöver behandling även i vuxen ålder. Behandling går ut på att lindra besvären, främst genom läkemedel och fysioterapi.

Näsblod hos barn

Att blöda näsblod som barn är vanligt, både bland bebisar och äldre barn. Näsblod uppstår när ytliga blodkärl i näsan brister. Det kan till exempel bero på ett slag eller tryck mot näsan, om barnet petar sig i näsan eller stoppar upp främmande föremål, och även när barnet är förkyld och snorig eller om slemhinnorna är torra. Näsblod är ofarligt och går oftast över av sig själv, men ibland behöver ihållande näsblod undersökas av barnsjuksköterska eller läkare.

Hemorrojder hos barn

Hemorrojder är ovanligt hos barn men kan uppstå i samband med långvarig förstoppning. Det kan klia runt ändtarmsöppningen och komma blod. Ibland kan man känna att det buktar ut runt ändtarmsöppningen. Hemorrojder läker oftast av sig själva utan behandling, men det är viktigt att åtgärda eventuell förstoppning. Det finns även läkemedel som kan lindra besvär, och i vissa fall opereras hemorrojderna bort.

Borrelia och TBE hos barn

De vanligaste sjukdomarna som fästingarna sprider i Sverige, är borrelia (Lyme borrelios) och fästingburen hjärnhinneinflammation (TBE). Borrelia orsakas av bakterier och symtom på huden ger ofta en ringformad ljusröd eller blåröd rodnad. Borrelia kan ge en påverkan på nervsystemet, så kallad neuroborrelios med symtom som huvudvärk, en mungipa som hänger ner, trötthet, feber och illamående. Virussjukdomen TBE kan också orsaka feber, muskel- och huvudvärk och trötthet men även ljuskänslighet. Borrelia kan behandlas med antibiotika men går inte att vaccinera sig emot, medan TBE å andra sidan går att vaccineras mot, men det finns ingen specifik behandling när man väl har insjuknat.

Vätskebrist hos barn

Vätskebrist hos barn uppstår då kroppen förlorar mer vätska än den får i sig, och kroppen får då vårt att reglera normala funktioner. Barnet blir bland annat trött, tappar orken, kissar mindre, får huvudvärk och huden förlorar sin spänst. Vätskebrist är vanligt i samband med hög feber, kräkningar, diarré samt vid höga utomhustemperaturer och ansträngning. Små barn är särskilt känsliga för vätskebrist. Ofta går tillståndet att behandla själv med vätskeersättning i små doser, men vid svårare fall krävs vård på sjukhus.

Diabetes hos barn (barndiabetes)

Typ 1-diabetes uppstår hos barn vars kropp inte kan tillverka insulin. Vid insjuknandet kan barnet uppvisa många skilda symtom, särskilt att barnet kissar mer än vanligt och är törstigt. Obehandlad diabetes kan snabbt leda till livshotande tillstånd. Vid fastställd diabetesdiagnos behandlas barnet med insulininjektion livet ut med goda resultat, även om det påverkar vardagen.

Läpp-, käk- och gomspalt hos barn

Läpp-, käk- och gomspalt, även förkortat LKG, innebär att ansiktet inte utvecklats på ett korrekt sätt. Det kan orsaka problem med matning, tal och hörsel och opereras nästan alltid, med goda resultat. Vid ställd diagnos får ditt barn ett särskilt specialistteam som följer er under hela barndomen och de flesta barn med LKG-spalt mår lika bra i livet som barn utan.

Karies/hål i tänderna hos barn

Karies är en bakteriesjukdom som drabbar barns tänder och skapar hål i tandemaljen. Karies uppstår ofta utan symtom men vid svårare fall kan barnet få tandvärk och infektioner som går ner i tandroten. Mindre hål slipas eller lagas, medan stora hål eller infektioner kan kräva att tanden dras ut. Det går att förebygga karies genom att sköta tandhygienen och svårare problem förhindras genom att gå på regelbundna kontroller hos tandläkare.

Epilepsi hos barn

Epilepsi är ett samlingsbegrepp för flera typer av anfall som har olika orsaker. Diagnosen epilepsi ställs om barnet har haft återkommande epileptiska anfall som inte framkallats av någon tillfällig yttre påverkan, utan är så kallade oprovocerade epileptiska anfall. Anfallen kommer plötsligt och varierar i både längd och intensitet och är vanliga bland barn från ett års ålder.

MPR kombinationsvaccin

MPR-vaccinet är ett kombinationsvaccin som är del i det allmänna vaccinationsprogrammet och erbjuds därmed alla barn i Sverige. MPR-vaccinet skyddar mot de allvarliga virussjukdomarna mässling och påssjuka, samt mot röda hund som har mildare symtom men kan leda till svåra missbildningar hos foster om den gravida kvinnan insjuknar i första trimestern. Vaccineringen har gjort att sjukdomarna är nästintill obefintliga i Sverige idag.

Övrigt

Pungbråck hos barn

Vanliga vaccin för barn

Åksjuka hos barn

Barnreumatism

Näsblod hos barn

Afte (blåsor i munnen) hos barn

Anemi (blodbrist) hos barn

Nageltrång hos barn

Navelbråck hos barn

Hemorrojder hos barn

Borrelia och TBE hos barn

Huvudvärk hos barn

Vätskebrist hos barn

Hypotyreos hos barn

Diabetes hos barn (barndiabetes)

Läpp-, käk- och gomspalt hos barn

Blöjutslag hos barn

Glutenintolerans (celiaki) hos barn

Karies/hål i tänderna hos barn

Epilepsi hos barn

Löss hos barn (huvudlöss)

Ont i munnen hos barn

Vaccin mot pneumokockinfektion

Sexvalent kombinationsvaccin

MPR kombinationsvaccin

Vi kan det mesta om de minsta