MPR kombinationsvaccin

MPR-vaccinet är ett kombinationsvaccin som ger långvarigt skydd mot sjukdomarna mässling, påssjuka och röda hund. Det innehåller levande försvagade virus för de olika sjukdomarna och får kroppens immunförsvar att skapa antikroppar som sedan skyddar mot framtida angrepp av samma virus. Sedan 1982 ingår MPR-vaccinet i allmänna vaccinationsprogrammet, vilket innebär att vi har gott skydd mot sjukdomarna och att de förekommer i mycket låg utsträckning i Sverige idag. 

MPR-vaccinet ingår i allmänna vaccinationsprogrammet och därför rekommenderar Folkhälsomyndigheten att alla barn erbjuds detta vaccin. Du som vuxen bör också se över ditt skydd, särskilt inför önskad graviditet och utlandsresor. Det är särskilt viktigt att ha fullt skydd mot mässling vid utlandsresor eftersom sjukdomen fortfarande är relativt vanlig i vissa andra länder. Vid behov går det då att få en första dos vaccin mot mässling innan 1 års ålder. Detta räknas då som en extrados och barnet vaccineras sedan som vanligt vid 18 månader och i årskurs 1-2. Rådfråga din BVC-sköterska om ni ska åka utomlands innan ditt barn fått sin första dos MPR-vaccin för att eventuellt tidigarelägga vaccinationen. I Knodd-appen kan du följa ditt barns vaccinationsschema och spara genomförda vaccineringar för lätt ha koll på barnets skydd. 

Vissa individer kan inte vaccineras. Dessa inkluderar barn som lider av allvarlig immunbrist eller genomgår immunförsvarsdämpande behandlingar. Ytterligare en grupp som inte ska vaccineras med MPR-vaccin är de som har bekräftad överkänslighet mot någon ingrediens i vaccinet. Om ditt barn fick en allvarlig allergisk reaktion i samband med första dosen av ett MPR-vaccin eller ett annat vaccin med samma beståndsdelar bör BVC utreda situationen och ta ställning till framtida vaccineringar. Allvarliga allergiska reaktioner mot vaccin är ovanliga.

Om ditt barn har hög feber eller infektion med allmänpåverkan bör ni vänta med att vaccinera tills febern har gått över och barnet är piggt igen. 

MPR-vaccinet ger skydd hos cirka 95% av alla vaccinerade. Med två doser får man ett långvarigt skydd mot alla tre sjukdomarna mässling, påssjuka, och röda hund.  

En vanlig biverkan är lokal rodnad och smärta på huden vid vaccinationstället. Cirka 5-10 % av barnen får feber 5-13 dagar efter vaccinationen. Det kan även förekomma ett blekt hudutslag, lätt förstoring av lymfkörtlar eller övergående lindrig ledvärk.  Besvären försvinner efter ett par dagar. Allvarliga biverkningar och bestående skador är mycket sällsynta. 

Allvarliga allergiska reaktioner uppstår endast i enstaka fall, där allergisk chock förekommer hos mindre än ett fall per en miljon vaccinerade. Om ditt barn skulle haft en reaktion efter vaccinering bör det tas upp på BVC för en diskussion om handläggning kring framtida vaccineringar. 

Lyssna på barnläkaren Dag Ström som berättar om biverkningar och varför vaccinationer är så viktiga i vår podd Knodden. 

Mässling är en smittsam sjukdom som förr var mycket vanlig i Sverige. Man räknar med att i princip alla personer födda innan 1960 vid något tillfälle haft mässling och därför är immuna. Mässling är en virussjukdom som orsakar hög feber och utslag över hela kroppen och kan leda till mycket allvarliga följdsjukdomar, bland annat hjärninflammation som kan vara dödlig. 

Vaccin mot mässling ges som del i MPR-kombinationsvaccinet, och har varit en del av det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige sedan 1982. Det finns inget separat vaccin mot enbart mässling i Sverige idag. Det är särskilt viktigt att ha fullt skydd mot mässling vid utlandsresor eftersom sjukdomen fortfarande är relativt vanlig i vissa andra länder. Vid behov går det då att få en första dos vaccin mot mässling vid 9 månaders ålder, eller i särskilda fall vid 6 månaders ålder. Detta räknas då som en extrados och barnet vaccineras sedan som vanligt vid 18 månader och i årskurs 1-2. 

Påssjuka (även kallat parotit) är också en smittsam virussjukdom. Vid påssjuka kan barnet få feber och huvudvärk, vara trött och må illa, samt bli svullen och öm under öronen. Namnet kommer från att spottkörtlarna, som sitter längst bak vid käken under öronen, svullnar och ser ut som påsar utanpå halsen. Påssjuka kan leda till svårare följdsjukdomar, såsom hjärnhinneinflammation. En tredjedel av smittade får dock inga symtom alls. 

Vaccin mot påssjuka introducerades i allmänna vaccinationsprogrammet 1982 i kombination med vaccin mot mässling och röda hund (MPR). Det finns i nuläget inget separat vaccin mot påssjuka i Sverige. Sedan vaccinet introducerades har antalet fall sjunkit avsevärt och idag är sjukdomen i princip obefintlig i Sverige. 

Röda hund är en relativt mild sjukdom där många inte upplever några symtom alls. Vanliga symtom inkluderar snuva, svullna lymfkörtlar, feber och ledvärk. Barnet får också utslag som sprider sig från ansiktet ner på resten av kroppen. Röda hund är en smittsam virussjukdom som förr var mycket vanlig. Trots de milda symtomen kan sjukdomen orsaka svåra missbildningar och skador hos ett foster om den gravida mamman blir sjuk. Detta gäller särskilt om modern blir sjuk innan vecka 16 av graviditeten.

Vaccination av både män och kvinnor mot röda hund görs för att skapa flockimmunitet hos befolkningen och minska risken för fosterskador som kan uppstå i samband med sjukdom vid graviditet. Man började med att vaccinera flickor mot röda hund år 1974 och vaccineringen togs sedan upp i det allmänna vaccinationsprogrammet år 1982, vilket i det närmaste har utrotat sjukdomen i Sverige. Det går inte att få ett enskilt vaccin mot röda hund i Sverige idag, utan det ingår endast i kombinationsvaccinet.

• Vanliga vaccin för barn
• Vaccin mot pneumokockinfektion
• MPR kombinationsvaccin