RS-virus hos barn

En RS-virusinfektion hos barn och spädbarn börjar vanligen med feber, snuva, hosta och ibland pipande/rossliga andningsljud. Den kan sedan, inom loppet av några timmar, övergå till svåra andningsbesvär, segt slem, hängighet och dålig aptit. Det dröjer ofta fyra till sex dagar efter symtomdebut innan infektionens övriga symtom blir som kraftigast.

RS-virus orsakar en svullnad av slemhinnan i luftvägarna som ger upphov till en riklig slemproduktion. Det sega slemmet är därför utmärkande för sjukdomen. Spädbarn kan vara andningspåverkade men upplevs då som trötta. De orkar ibland inte hosta eller äta, just på grund av att slemmet är så segt.

Andningssvårigheter hos spädbarn kan se ut som: 

• Ansträngd, ytlig, snabb andning
• Att barnets mage rör sig utåt och inåt vid andning
• Pipande eller väsande ljud från andningen
• Att huden dras in nedanför revbenen eller vid nyckelbenen när barnet andas

Spädbarn och andra riskgrupper

Äldre barn (och vuxna) får oftast enbart förkylningssymtom och en infektion som läker ut av sig själv. För en del barn som tillhör olika riskgrupper kan symtomen dock bli allvarliga. Dessa riskgrupper inkluderar: 

• Spädbarn under ett år, särskilt barn under sex månader
• För tidigt födda barn
• Barn med kroniska, medfödda lung- eller hjärtsjukdomar
• Barn med påtagligt nedsatt immunförsvar
• Vissa barn med neurologiska tillstånd, exempelvis olika kromosomavvikelser 

De flesta RSV-infektioner läker ut på en upp till tre veckor, medan hostan kan sitta i flera veckor. Hos 1-2 procent av spädbarn blir symtomen så svåra att sjukhusvård krävs, och ju äldre barnet är desto lägre är risken för komplikationer. 

I princip alla barn har haft RSV när de är två år gamla och då har de byggt upp en viss immunitet. Man blir inte helt immun, men om barnet drabbas av en RS-virusinfektion igen blir symtomen vanligtvis lindrigare och det är mindre risk att barnet får ett allvarligare sjukdomsförlopp.

RSV-infektion orsakas av respiratoriskt syncytialvirus (RSV), som är ett paramyxovirus. Sjukdomen sprids genom luften vid nära kontakt med smittade personer eller genom direkt fysisk kontakt via händer med någon som är infekterad. Man kan också bli smittad genom att ta på föremål där RS-viruset landat, exempelvis leksaker.  

Det kan vara svårt att bedöma om det handlar om just RS-virus eller en annan luftvägsinfektion, då många av symtomen är liknande. En erfaren barnsjuksköterska eller barnläkare kan ofta bedöma utifrån symtombild och hur barnet andas och äter. I de enstaka fall då sjukhusvård blir aktuellt kan diagnosen bekräftas genom ett snabbt labbtest med sekret från näsan.

Det viktigaste är oftast inte huruvida det är RSV utan hur barnet mår och vilka insatser som krävs för att barnet ska må bra igen. Sjukvårdsrådgivningen eller barnspecialisterna på Knodd kan ge råd om ni behöver uppsöka vård.

Du bör söka omedelbar vård om du tror att ditt barn har RSV och samtidigt:

• Har andningssvårigheter, såsom: andningsuppehåll, stånkande och/eller pipig andning, hög andningsfrekvens, indragningar under revbenen eller runt nyckelbenen.
• Har kraftig, tung hosta 
• Har svårt att äta eller amma, efterfrågar inte mat
• Har hög feber eller är yngre än 3 månader även med mild feber
• Är mycket medtaget eller uppvisar andra tecken på uttorkning, såsom hängighet, torra blöjor eller mörk urin, torra läppar

Sök vård på vårdcentral eller jourmottagning vid ordinarie öppettider, vänd er annars till en akutmottagning. 

Digital vård - vad kan Knodd hjälpa till med?

Våra barnspecialister kan hjälpa er med bedömning och råd om behandling.

God hygien minskar risken för infektionssjukdomar och är särskilt viktigt under vinterhalvåret när sjukdomar som RS-virus, vinterkräksjuka och influensa sprids som mest. Det är vanligt att RS-virus sprids inom familjen, så det är bra om alla kan följa råden för att förebygga smitta 

• Handtvätt med tvål och vatten efter toalettbesök och vistelse i offentliga miljöer. Komplettera med handdesinfektion
• Undvik att träffa någon som känner sig hängig/sjuk
• Be personer som ska träffa barnet att också tvätta händerna eller använda handdesinfektion, i den mån det är möjligt
• Undvik att ta i hand eller ge/få kindpussar
• Undvik att barnet vistas länge i inomhusmiljöer med många andra under hösten och vintern, särskilt spädbarn
• Försök lära äldre barn att hosta/nysa i armvecket
• Rök inte nära barn och skydda dem från andras rök

Förebyggande behandling med antikroppar

Det finns en förebyggande behandling som kan minska risken för att spädbarn får allvarliga symtom och komplikationer vid RS-virusinfektion. Barnet får då en förebyggande behandling med så kallade monoklonala antikroppar, som erbjuds alla nyfödda under säsongen fr.o.m. hösten 2025.

Den förebyggande behandlingen ges som spruta vid ett tillfälle, ofta redan på BB. Behandlingen är kostnadsfri. Barn som har fortsatt hög risk för allvarlig sjukdom kan få behandlingen upp till 24 månaders ålder. Läs gärna mer i faktablad till vårdnadshavare till nyfödda från Folkhälsomyndigheten.

Behandling av RSV handlar främst om att lindra besvären som uppstår i samband med infektionen.

Vad kan du göra själv?

Vid lindriga symtom: Ett barn med lindriga symtom från RS-virus behöver sällan sjukvård. Då kan du själv lindra symtomen hemma som vid en vanlig förkylning: 

• Rikligt med vätska och vila
  Båda hjälper kroppen att själv bekämpa infektionen; erbjud gärna mat och dryck ofta, och det samma gäller om barnet ammas eller får ersättning
• Varma drycker vid hosta och halsont
  Varma drycker lindrar hosta och känns lent i halsen, samtidigt som det kan vara ett bra sätt att få i barnet vätska
• Näsdroppar/Nässpray
  Koksaltspray, näsdroppar med koksaltlösning eller receptfri, avsvällande nässpray vid nästäppa gör det lättare för barnet att andas, vilket i sin tur kan göra det lättare för barnet att få i sig mat och därmed viktig näring; näsdroppar med koksaltlösning kan du ge flera gånger om dagen, med fördel strax innan barnet ska äta; avsvällande näsdroppar/spray ska endast ges till barn över ett år eller enligt ordination av vårdpersonal
• Febernedsättande medicin
  Att ge febernedsättande, särskilt om barnet mår dåligt kan göra att barnet mår bättre och har lättare för att få i sig mat och vätska 
• Höj huvudändan av sängen exempelvis med hjälp av kuddar eller genom att stapla upp några böcker i ena änden av spjälsängen, eller bär barnet sittandes i bärsele - att ha huvudet i högläge minskar svullnaden i näsans slemhinnor och gör det lättare att andas

Vid mer allvarliga symtom: För en del barn blir besvären så pass allvarliga att de behöver läggas in på sjukhus för att få vård. Då kan det bli aktuellt med behandling som: 

• Läkemedel som gör det lättare för barnet att andas, eller syrgas
• Vätska och näringsbehandling, ibland via en sond, det vill säga en slang som går ner i magen, eller via dropp direkt i blodet 
• Antibiotikabehandling om det skulle uppstå en bakteriell lunginflammation 

Det kan vara värt att notera att trots att nästan alla barn har gått igenom en RSV-infektion innan de fyller två år är det bara en till två procent av spädbarn som behöver sjukhusvård.

Det finns ett godkänt vaccin som skyddar mot RSV-infektion hos spädbarn. Vaccinet ges till den gravida kvinnan vars immunförsvar skapar antikroppar som sedan förs över till barnet i magen. På så sätt är barnet skyddat redan från födseln och under de första månaderna, vilket är den känsligaste tiden för allvarligare infektion.  

Vaccinet ges som spruta vid ett tillfälle, som regel någon gång mellan graviditetsvecka 30 och 36. Det är mycket effektivt för att förhindra svår, sjukhuskrävande infektion hos nyfödda och spädbarn. Skyddet från antikropparna finns sedan kvar i spädbarnets kropp efter födseln i ungefär sex månader.

Vaccinet godkändes i Europa hösten 2023 och är därmed även godkänt i Sverige. Dock har Folkhälsomyndigheten ännu inte utrett i vilka situationer det ska rekommenderas i Sverige, och landets regioner har inte beslutat om hur vaccination ska erbjudas, vem som ska erbjudas den, och till vilken kostnad. Under tiden detta utreds så kan vaccinet gå att få tag på via vissa vaccinationsmottagningar mot egen betalning.

RS-virus smittar som andra luftvägsinfektioner, oftast genom att man hostar eller nyser ut viruspartiklar i luften eller på ytor som någon annan sedan tar på. Inkubationstiden är tre till fem dagar. Det är lite oklart hur länge man sedan är smittsam, men generellt är man smittsam så länge man har de mest akuta symtomen, vilket brukar vara ungefär en vecka efter att symtomen debuterat. Viruspartiklar kan överleva flera timmar på ytor och leksaker. Sjukdomen sprids som mest under några månader mitt i vintern men kan finnas året runt. 

RS-virus är mycket smittsamt, så barn som är sjuka bör stanna hemma både för att själva återhämta sig och för att undvika att smitta andra. För dig som har spädbarn hemma och äldre barn på förskola kan det också vara värt att överväga att stanna hemma om ni vet att det går mycket smitta på förskolan en period och det är en möjlighet för er. 

RSV går ofta över på en till tre veckor. Hostan kan dock sitta i flera veckor och ibland upp till några månader utan att barnet i övrigt är påverkat.

RS-virus är ett virus som orsakar en luftvägsinfektion, oftast med vanliga förkylningssymtom som följd. Det är den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektioner för barn under ett år med en spridningstopp mellan december och mars. För spädbarn kan sjukdomen i vissa fall bli svårare, och ju äldre barnet är desto mildare symtom. 

Ja. Vuxna och barn som uppvisar symtom kan smitta andra barn och spädbarn. Vanligast är att man smittar via hosta och nysningar. 

Ofta vet man inte precis vilket förkylningsvirus ett barn med förkylningssymtom bär på. Det är heller inte alltid helt viktigt att veta, utan det viktiga är hur barnet mår. RSV-infektioner medför ofta ett segt slem som kan göra det svårt att andas och äta. Det går att testa om ett barn bär på just RS-virus men det görs oftast endast om det blir aktuellt med vård på sjukhus. 

Dödsfall till följd av RS-virus är extremt ovanligt i Sverige idag. Virusorsakad lunginflammation, vilket kan inkludera lunginflammation till följd av RSV-infektion, stod för totalt 35 dödsfall hos barn under fyra år under de 22 åren mellan 1997-2019. 

Sedan 2023 finns ett godkänt vaccin som ska skydda spädbarn mot RS-virus. Vaccinet ges som spruta vid ett tillfälle, som regel någon gång mellan graviditetsvecka 30 och 36. Barnet i magen får då antikroppar från mammans kropp, vilka kan skydda mot RSV-infektion under barnets första månader i livet, den mest känsliga tiden. 

• Streptokocker
• Halsfluss
• Influensa
• Urinvägsinfektion
• Körtelfeber
• Förkylning
• Feber