Vinterkräksjuka hos barn
Vinterkräksjuka orsakas av calicivirus och det finns två undergrupper (noro- och sapovirus). Vid kräkningar mår barnet illa och vill sällan dricka frivilligt. Största faran med diarré och kräkningar hos barn är vätskeförlusten och ju yngre barnet är desto snabbare får barnet vätskebrist. Knodd kan hjälpa dig med råd om ditt barn fått vinterkräksjuka.
Snabbversionen
Symtom
Plötsligt illamående, kräkningar, magont och/eller diarréer, feber, trötthet, matvägran
Bedömning
Av en erfaren barnsjuksköterska eller läkare utifrån de upplevda symtomen
Behandling
Ge ordentligt med vätska (för små barn - amma), lite men ofta. Undvik lightprodukter. Isglass och vätskeersättning är bra.
Förskola?
Åter till förskolan efter två dygn utan diarré och kräkningar.
Den digitala barnspecialisten
Barnsjuksköterskor och barnläkare
Följ din graviditet och ditt barns utveckling
Spara vaccinationer och tillväxtdata
Kostnadsfria föräldrakurser
Hur vet jag att mitt barn har vinterkräksjuka?
Symtom och förlopp
Vinterkräksjuka kommer ofta snabbt, med symtom som illamående, kräkningar, magont, diarré och ibland även feber. Infektionen är oftast ofarlig och går över inom ett par dagar, men det viktigaste är att barnet får i sig rikligt med vätska, särskilt om barnet också har kraftiga diarreér. Det finns inga läkemedel som botar virusorsakad magsjuka hos barn.
Orsak
Vinterkräksjuka orsakas av ett virus som sprids lätt genom kontaktsmitta via förorenade händer, ytor och föremål, t ex dörrhandtag, toalettsitsar och leksaker. Spridningen kan också ske genom droppsmitta, framför allt i samband med kräkningar och genom förorenade livsmedel, som hanterats av smittad person.
Bedömning
Du kan oftast själv bedöma vinterkräksjuka utifrån symtomen eftersom de är så tydliga. Rådfråga erfaren barnsjuksköterska eller barnläkare om du är osäker.
Vad bör jag göra som förälder?
Söka vård - när och hur
Du bör söka vård om ditt barn:
- Inte reagerar, väcks men somnar igen
- Är under 1 år och har rikliga diarrér, 8-10 gånger per dag eller oftare
- Har intensiv törst, dricker/kissar mycket dåligt, svårt att få i vätska på grund av kräkningarna
- Är trött och inte orkar intressera sig för saker
- Har väldigt ont i magen på ett sätt som förvärras eller som inte går över
- Har blodiga avföringar
Digital vård - vad kan Knodd hjälpa till med?Våra barnsjuksköterskor och barnläkare kan hjälpa dig med bedömning och råd.
Hygien
Här är några grundläggande hygientips för att minska smittrisken:
- Handtvätt med tvål och vatten efter toalettbesök, blöjbyten, efter kräkningar, före mat- och matlagning. Använd flytande tvål
- Spola toaletten med nedfällt lock
- Rengör inredning, leksaker, textilier ofta
- Låt alla ha sin egen handduk. Tvätta handdukarna i 60 grader
- Släng blöjor i separat plastpåse
Behandling
Här är några råd för att lindra vätskebrist:
- Vätskeersättning, små mängder men ofta, med tesked eller spruta
- Om helammad bebis, fortsätta amma, komplettera med vätskeersättning
- Erbjud barnet vatten efter kräkningar då de smakar illa
- Isglass, saftsoppa, ge det som ditt barn vill ha, ge inte upp om barnet kräks
- Undvik koncentrerade och starka juicer som istället kan förvärra barnets diarréer
Behöver vi stanna hemma?
Smittsamhet
Inkubationstid är 12-48 timmar.
Förskolan eller stanna hemma?
Barnet bör vara hemma två dygn utan att de har kräkts eller haft diarré. Det bör äta som vanligt och orka med de dagliga aktiviteterna innan de släpps iväg till förskolan. Här finns lite tips om att vara hemma med sjukt barn och här finns information om vab.
Hur lång tills det går över?
Oftast lindras symtomen inom en till tre dagar, men virus kan utsöndras upp till två veckor efteråt. Eftersom genomgången infektion bara ger ett kortvarigt skydd kan barn återinsjukna flera gånger under kort tid.
