Lunginflammation hos barn

Lunginflammation är vanligare hos bebisar och barn under 3 år men kan drabba barn i alla åldrar. Tecken på lunginflammation kan se lite annorlunda ut hos barn än hos vuxna. Lunginflammationen kan likna en svår förkylning, och symptom inkluderar hosta, feber, andningssvårigheter och trötthet. Andra symtom hos barn kan vara väsande eller pipande andning, stötvis hosta och att barnet kräks eller har magont. Dessa symtom kan också förekomma vid astma. Nedsatt aptit är också ett vanligt förekommande symtom vid lunginflammation.

Vid lunginflammation fortsätter symtomen ofta att förvärras under några dagar innan det blir bättre igen. Var därför uppmärksam på hur symtomen utvecklas och om eventuell feber stiger. Notera även om barnet är helt ointresserat av att leka eller inte har ork till att göra något alls. Lunginflammation går vanligtvis över inom en månad, men trötthet och hosta kan finnas kvar längre.

Lunginflammation hos barn kan ha många bakomliggande orsaker. Vanligast är bakteriella infektioner och virus som smittat från någon annan som är sjuk. 

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner och numera vaccineras spädbarn mot dessa. Hos barn upp till 4 år är det oftast virus som ligger bakom sjukdomen. Vanlig influensa kan leda till lunginflammation. Det är vanligare att mindre barn får lunginflammation eftersom deras immunförsvar inte är färdigutvecklat.

Bebisar och små barn kan också få lunginflammation genom att de andats in något litet föremål, mat eller lösningsmedel, vilket orsakar en infektion i lungorna, men detta är ovanligt. I samband med sjukdomen covid-19 utvecklar en del också lunginflammation. 

Eftersom symtom på lunginflammation kan likna andra infektioner är det viktigt att bedömning görs av erfaren sjuksköterska eller läkare. Det kan vara bra att skriva ner barnets symtom och hur de utvecklas för att underlätta diagnos. Sjuksköterskan eller läkaren undersöker barnet fysiskt genom att lyssna på lungorna, och kan eventuellt ta kompletterande blodprov för få underlag som stödjer eventuell infektionsmisstanke. Röntgen av lungorna kan också bli aktuellt. 

Du bör söka vård:

• Om du misstänker att ditt barn har lunginflammation. 
• Om ditt barn hostar, har svårt att andas och har en pipande andning. 
• Om ditt barn varit sjukt i flera dagar och inte blivit bättre eller om symtomen förvärras.

Sök omedelbar fysisk vård: 

• Om barnet får feber med kraftig frossa.
• Om barnet snabbt blir sämre. 
• Vid svårt nedsatt allmäntillstånd och orkeslöshet. 
• Om barnet har svårt att äta. 
• Om näsvingarna fladdrar när barnet andas. 
• Om det ser ut som att huden “åker in” mellan revbenen eller i halsgropen när barnet andas.

Ring 112 och sök akut vård:

• Om ditt barn får mycket svårt att andas. 
• Om ditt barn får blå läppar eller blir gråblek i ansiktet. 
• Om ditt barn är medvetandesänkt.

Digital vård - vad kan Knodd hjälpa till med?

Våra barnspecialister kan hjälpa er med en första bedömning och råd om eventuellt vidare utredning av symtom. De kan också informera om underlättande omvårdnadsåtgärder som kan hjälpa barnet under pågående infektionsbehandling.

• Handtvätt med tvål och vatten efter toalettbesök och vistelse i offentliga miljöer.
• Undvik att träffa någon som känner sig hängig/sjuk.
• Undvik att ta i hand eller ge/få kindpussar.
• Försök lära ditt barn att hosta/nysa i armvecket.

Vid virusorsakad lunginflammation behandlar du barnet ungefär som vid en svår förkylning - hemma med vila och vätska. Du kan även lindra barnets symtom med febernedsättande, luftrörsvidgande och slemlösande läkemedel som finns receptfritt på apotek. Lunginflammation som orsakas av bakterier kan behandlas med antibiotika. Vid milda fall sätts dock oftast inte antibiotika in, särskilt för fullt vaccinerade barn. 

Om barnet är mycket sjukt kan det bli aktuellt med inläggning på sjukhus. Detta gäller exempelvis vid hög feber eller om barnet har mycket svårt att andas.

Lunginflammation smittar genom droppsmitta när en sjuk person hostar, nyser, eller bara andas. Dropparna kan även smitta genom att de landar på föremål som ditt barn tar i och sedan för vidare till mun och näsa. Det är därför viktigt att vara noggrann med hygienen för att begränsa smittspridning.

Ett barn som har lunginflammation ska vara hemma både för att tillfriskna och för att begränsa smittspridningen. Barnet bör vara hemma tills symtomen gått över och barnet har ork nog att delta i aktiviteter.

Lunginflammation läker oftast inom en månad med behandling. Svårare fall kan dröja längre, särskilt om barnet vårdats på sjukhus. Barnet kan fortsätta vara trött och hosta även efter att inflammationen läkt. Även detta går över med tiden, oftast efter ytterligare någon månad.

Lunginflammation är en sjukdom som främst drabbar och inflammerar lungorna. Barn med lunginflammation får ofta väsande andning, feber och ont i halsen. I ett senare skede får de ofta även hosta. De kan dessutom kräkas och ha magont. När sjukdomen orsakats av virus kan den oftast behandlas hemma med mycket vila och vätska. Bakteriell lunginflammation kan behöva behandlas med antibiotika.

Lunginflammation orsakar hosta och ont i halsen. Eftersom barns luftvägar är smalare kan de även uppvisa ett väsande eller pipande ljud när de andas. Det kan göra ont att andas djupt. Barn blir också ofta mycket trötta av lunginflammation. 

Lunginflammation smittar främst genom så kallad droppsmitta, det vill säga genom de droppar som lämnar kroppen när en sjuk person hostar, nyser, eller andas. Det kan också smitta genom att man rör vid objekt där dessa droppar landat och sedan för dem vidare till mun, näsa, eller ögon. Hur länge lunginflammation smittar beror på vad som ligger bakom och olika människor kan reagera olika på samma smitta.

• Vanlig astma eller förkylningsastma
• Krupp - falsk krupp