Knodden avsnitt 4 - När ett barn föds prematurt

Ungefär 6 procent av alla barn i Sverige föds prematurt, alltså innan graviditeten är fullgången. Neonatologen Pontus Johansson gästar Knodden och berättar om komplikationer som kan uppstå från för tidigt födsel, men också om de otroliga, starka föräldrar han mött i sitt arbete.

Om för tidigt födda barn

Ett barn kallas för tidigt fött om det föds innan vecka 37, men det finns olika grader av prematur födsel. I avsnitt 4 av Knodden pratar programledare Jennie-Lie med Pontus Johansson, en av Knodds grundare tillika neonatolog och barnläkare, om allt som rör för tidigt födda barn. 


Avsnittet handlar om komplikationer som kan uppstå för barn som är för tidigt födda, vilka insatser som görs för att hjälpa prematurt födda barn så mycket som möjligt och hur framtiden ser ut för ett barn som fötts för tidigt.


Jennie-Lie, som själv är förälder till för tidigt födda barn, berättar historier från sin erfarenhet och Pontus poängterar vilken fantastisk och världsledande vård av prematurbarn vi har i Sverige idag. Det blir ett avsnitt om ett ämne som kan verka läskigt, men som är fullt av ljusglimtar. 


Gästande barnspecialist

Pontus Johansson är barnläkare och neonatolog. Han arbetar med sjuka nyfödda barn och för tidigt födda barn på Södra Älvsborgs sjukhus och på Lillugglans BVC, som han var med och grundade. Pontus är även en av grundarna av Knodd.

Du kan även lyssna på avsnittet i bland annat Acast och Apple Podcast.

Om avsnittet

“Det är så skönt att säga, jag skulle utan att tveka ett uns lägga egna barn i deras händer. Det är en sån otrolig barnsjukvård vi har i Sverige.”


Dagens ämne ligger programledare Jennie-Lie varmt om hjärtat. Det ska pratas om för tidigt födda barn, vilket Jennie-Lie själv har erfarenhet av eftersom hennes tvillingar föddes i vecka 30. Dagens gäst är Pontus Johansson som är specialist på just för tidigt födda barn och på sjuka nyfödda. Han berättar att vi i Sverige har fantastisk neonatalvård och att man numera redan från vecka 22 satsar på att hjälpa prematurt födda barn överleva med så få men som möjligt.


Grader av prematur födsel

Pontus berättar att det är stor skillnad på prematurt födda barn beroende på hur mycket för tidigt de föds. Generellt delar man in prematura födslar i tre nivåer: 

  • Måttligt för tidigt född: vecka 32-36
  • Mycket för tidigt född: vecka 28-32
  • Extremt för tidigt född: innan vecka 28

Vi får höra om olika komplikationer som kan uppstå vid de olika nivåerna och hur det kan se ut. Bland annat är underutvecklade lungor ett stort problem, tillika syresättning. Jennie-Lie berättar att hennes dotter fick en hjärnblödning, vilket var läskigt tills deras läkare förklarade det som ett blåmärke på hjärnan som de kunde följa och ha koll på. Pontus påpekar vilken inneboende kraft att läka och utveckla sina kroppar även de extremt för tidigt födda bebisarna har. 


Varför föds barn för tidigt?

Pontus berättar om anledningar till varför barn föds för tidigt. Han avslöjar även att Corona-pandemin har påverkat mängden prematurbarn som fötts det senaste året. Jennie-Lie berättar om hur det gick till när hennes tvillingar föddes och frågar om det här med att ligga i kuvös jämfört med känguruvård, eller så kallad hud-mot-hud. Pontus beskriver hur vården fungerar och även hur det är att ha pålästa föräldrar som redan vet så mycket om hur det går till. Är det påfrestande eller en tillgång? Pontus berättar även om de svåraste fallen och hur det är att göra en bedömning när barnet föds extremt tidigt. Man kan trots allt rädda många fler barn nu än för bara 50 år sedan. 


Amning och prematurbarn

Det diskuteras amning när ett barn föds prematurt. Flaskmatning med ersättning kan också funka utmärkt, även om många mammor sätter press på sig själva att amma sitt barn. Pontus berättar en anekdot från 1910 om en för tidigt född farmor och Jennie-Lie funderar på om man som ammande mamma kan donera bröstmjölk om man har för mycket.


Om att komma hem och hur framtiden ser ut

Det kan vara svårt att komma hem efter lång tid med sjukhuset som vardag. Det är inte ovanligt för föräldrar att krascha när de blir utskrivna från sjukhuset och allt egentligen är stabilt med bebisen. Pontus beskriver vilken hjälp som går att få, men blir samtidigt rörd när han tänker tillbaka på de starka föräldrar han mött under åren. 


Jennie-Lie och Pontus diskuterar hur utvecklingen ser ut för för tidigt födda barn och vilka vårdinsatser och riktlinjer som finns på plats. Jennie-Lie undrar vad Pontus vill säga till dessa föräldrar till prematurfödda barn och Pontus säger framförallt, “Grattis!”

Tidsstämplar

[01:11] Introduktion till dagens gäst, Pontus Johansson, barnläkare och neonatolog, specialist på sjuka nyfödda, både för tidigt födda och små sjuka bebisar. 


[02:08] Idag ska vi prata om nåt som ligger Jennie-Lie nära om hjärtat, nämligen för tidigt födda. Hon fick själv tvillingar i vecka 30, så hon har gjort resan med dem, men menar att det finns mycket kvar att lära sig. 


[02:52] 6% av alla barn föds för tidigt, i Sverige handlar det om kanske 6-7000 barn. Då måste vi ju i samma andetag berätta vad vi menar med för tidigt födda. Det är barn födda före vecka 37. En normal graviditet är 40 veckor, och 36 plus 6 dagar är för tidigt. Den undre gränsen för när man tänker att man ska satsa på att göra någonting säger vi är vecka 22 plus 0 idag. Det är jättetidigt menar Pontus. I Sverige är vi dåliga på att framhäva oss men här ska vi ha näsan i vädret, tycker han, för vi är väldigt duktiga på neonatalvård. Vi anser att det finns möjlighet att göra en insats från vecka 22+0 och satsar då på att hjälpa barnen att komma vidare med så få men som möjligt. 


[04:42] Mellan vecka 37 och 22 finns det 3 olika grader av för tidigt födda barn. Mellan vecka 32 till 36 så är man något för tidigt född, och vi kallar det måttligt. Mellan vecka 28-32 så är man mycket för tidigt född, och innan vecka 28 kallar man det extremt för tidigt född. 


[05:15] Jennie-Lie funderar på vad man kan vänta sig när ett barn som är född måttligt för tidigt kommer till världen. För Pontus är det inte en speciellt spännande nivå, på ett positivt sätt. Det lugnar föräldrar att få höra att det sällan är något större bekymmer. Vissa sjukhus lägger in alla för tidigt födda medan en del större sjukhus kanske drar gränsen vid 35 veckor för att de klarar det på BB. Runt vecka 35-36 blir det ofta bekymmer med blodsocker och att hålla kroppstemperaturen, men det brukar gå ganska bra. Barn som föds runt vecka 33-34 behöver ofta hjälp med maten och kan behöva slangmatning i början. 


[07:03] Hur ser det då ut för mycket för tidigt födda, det vill säga barn födda i vecka 28-32? Det är så många omständigheter när de här barnen föds, menar Pontus. Ju tidigare de föds, desto större är risken att det blir någon sorts bekymmer. Det största problemet för alla barn är lungorna och att andningen ska komma igång. Det är större risk att de drabbas av RDS, vilket är en form av inflammation i lungorna. Lungorna är lite stela, inte så luftfyllda. Pontus förklarar att det saknas surfaktant och vad det innebär. Sedan kan de drabbas av infektioner och hjärnblödningar, men det brukar gå ganska bra. Från vecka 29-30 klarar bebisen sig utan större andningshjälp, men får kanske syrgas några dagar.


[08:52] Vi går vidare till att prata om extremt för tidigt födda barn, och Pontus förklarar att det egentligen är samma problem men i större utsträckning. Det kan bli svåra lungkomplikationer som kräver respirator. Bebisen kan utveckla kronisk lungsjukdom och vissa behöver syrgas även 4-5 månader efter födseln. De här bebisarna är känsligare och skörare generellt. Det är inte helt ovanligt med hjärnblödningar och andra hjärnskador.. Pontus är dock noggrann med att poängtera att ordet hjärnblödning är väldigt laddat. Det låter jätteläskigt, men i nyföddvårds-världen så är det inte lika med förlamning och utslaget barn. Kroppen kan ta hand om det själv. Barn generellt har ju så mycket inneboende kraft och klarar väldigt mycket. 


[10:31] Här berättar Jennie-Lie att hennes dotter hade en hjärnblödning när hon föddes, och som förälder får man upp pulsen rejält. Hon förknippade det med något allvarligt och hemskt, men de fick det förklarat som att det blir som ett blåmärke i hjärnan. Läkarna höll koll på det och kunde se att det läkte. Pontus berättar hur man följer det och att vårdpersonalen har koll. 


[11:15] Varför föds barn för tidigt? undrar Jennie-Lie. Pontus förklarar att vi  inte riktigt förstår mekanismen, men att vi känner till vissa faktorer. Det kan handla om en infektion hos mamman, tvillinggraviditeter som för Jennie-Lie, eller stress och jäkt. Om man redan fått ett prematurbarn har man ökad risk att nästa också blir ett. Pontus chockar Jennie-Lie med det faktum att det var färre för tidigt födda barn efter Corona-pandemin började förra våren. Har vi varit tvingade att ta det lugnt? Pontus misstänker mindre stress och att vi har varit duktigare på att hålla oss ifrån smitta.  


[12:50] Jennie-Lie berättar om sin förlossning och hur barnen fick ligga i kuvös. En kuvös är som en liten glasbur, förklarar Pontus och där inuti försöker man efterlikna livmodern. Ett barn i vecka 23 skulle ju egentligen ha många månader kvar med värme, fukt och mörker. Är det bäst med kuvös eller känguruvård? undrar Jennie-Lie. Spontant säger vi att känguruvård är det vi försöker få till så mycket som möjligt, menar Pontus.


[15:43] Vi pratar om den största utmaningen för föräldrar i början under neonatalvård. De flesta klarar det väldigt väl men det är ju alltid en chock. Ibland kan mammor bli sängliggande flera veckor innan barnet föds och då hinner de landa lite i det, men ofta är det en chock. Men tack vare att vården är så föräldracentrerad idag och föräldrarna får vara delaktiga så går det ofta bra. Vi pratar om hur föräldrar idag ofta är pålästa och har googlat innan.


[17:06] Jennie-Lie undrar om det är jobbigt med föräldrar som googlat för mycket? Pontus förstår deras oro, men det handlar om att läsa rätt källor också, så man inte tror att man ska stå och baka bullar direkt efter förlossningen. Man kan få hjälp att hitta rätt. Men Pontus ser det som en fördel. Det blir en roligare upplevelse när de är pålästa. Jennie-Lie minns själv hur hon under den första ronden inte förstod någonting och när hon väl skrevs ut var hon helt med. Det är som en hel utbildning på just ens eget barn. 


[19:29] Jennie-Lie och Pontus diskuterar hur kritiskt det första dygnet är och vad som påverkar det. Det gäller att stabilisera barnet och se till att lungorna fungerar. Om läget är kritiskt är det också under den första tiden som man beslutar vilken nivå man ska hålla på vården. Ibland kan man inte komma längre för att rädda barnet. Pontus berättar hur det kan se ut och hur man gör en sådan situation så fin som möjligt. 


[22:56] Detta leder Jennie-Lie till att fråga hur många procent av för tidigt födda barn som inte klarar sig. Pontus berättar att i början av 70-talet sa man att av 90-95% av barn som föddes vecka 27 och vägde ungefär ett kilo inte överlevde. Idag är det siffrorna omvända. Det är häftigt. Det illustrerar hur långt vi kommit på kort tid och mycket av den utvecklingen kommer ifrån Sverige.


[24:23] Jennie-Lie minns själv det här med att komma igång med amning. Hur viktig är bröstmjölken? Kan bebisar få ersättning och kan man donera bröstmjölk? Pontus diskuterar alternativ, men trycker på att det det blir bra oavsett. Du är inte en dålig förälder om det inte går att amma. Han berättar också en spännande historia om en sjuksköterska vars farmor redan år 1910 fick bröstmjölk från en granne och levde ett långt, friskt liv trots att läkarna sagt att det aldrig skulle gå. Det är det vi satsar på.


[27:36] Det kan bli ganska många veckor att bo på sjukhus och man kommer in i en vardag även där. Jennie-Lie och Pontus diskuterar utmaningen dels i att bo på sjukhus medan livet fortsätter utanför men även svårigheten att sedan komma hem. Pontus rekommenderar att man tar hjälp av den personal som finns, både psykologer, kuratorer och även personal från kyrkan. Det kan vara riktigt tufft. 


[30:45] Vad finns det för orosmoment när man väl är utskriven och hemma? Pontus kommer nästan av sig när han talar om hur beundransvärt starka föräldrarna är och hur väl de tar hand om barnen. Men han kommer på banan igen och pratar om infektionsrisken och vad man bör undvika den första tiden hemma. Jennie-Lie lyfter även fram “dippar”, som man kallar det när barnet tappar i syresättningen, och Pontus förklarar vad det kan bero på.


[34:23] Jennie-Lie funderar på framtiden för för tidigt födda barn. Pontus går igenom vilka extrakontroller som finns och hur fantastisk barnhälsovården i Sverige är, som följer de här barnen och ger dem de bästa möjliga förutsättningarna. Det finns bra stöd att få. 


[37:02] Slutligen undrar Jennie-Lie vad Pontus vill säga till föräldrar till barn som fötts prematurt, och Pontus avslutar riktigt hoppfullt: grattis till fantastiska bebisar! Det är ju de här bebisarna och nästa generation som kommer förändra världen. Och ni har tur som bor där ni bor, med så fantastisk vård som finns här. Det kommer vara tungt, särskilt om ni blir liggande på sjukhus i flera månader, men det kommer vara fantastiskt också. Ta det en dag i taget och använd det stöd som finns.

Senast uppdaterad

24 augusti 2021

Läs mer

Se alla artiklarna
Barnsjuksköterska i mobilen

Vi kan det mesta om de minsta

Få trygg rådgivning för barnsjukvård, snabbt och enkelt via Knodd i Android och iOS.

  • Alltid kostnadsfritt

  • Endast barnspecialister med 5+ års erfarenhet

Ladda ner Knodd på App StoreLadda ner Knodd på Google Play

4.98