Sexvalent kombinationsvaccin

Sexvalent kombinationsvaccin är ett vaccin som ger skydd mot sex sjukdomar i samma spruta, därav namnet. Sjukdomarna som täcks är difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B. Vaccinet är ett icke-levande vaccin som får kroppens immunförsvar att skapa antikroppar och skyddar mot framtida smitta. Vaccin mot flera av de inkluderade sjukdomarna har ingått sedan allmän vaccination påbörjades i Sverige på 1940-talet, eller strax därefter, vilket har bidragit till att sjukdomarna är nästan obefintliga i Sverige idag. Du kan lära dig mer om vaccinen i det allmänna vaccinationsprogrammet och hur du kan förbereda ditt barn inför sprutorna i vårt Knodden-avsnitt om vaccinationer. 

Alla barn rekommenderas att vaccineras mot sjukdomarna som ingår i sexvalent kombinationsvaccin. Difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib har sedan länge ingått i det nationella vaccinationsprogrammet. Sedan 2016 finns regionala program med kostnadsfri vaccinering mot hepatit B för spädbarn i samtliga landsting och regioner. I Knodd-appen kan du följa ditt barns vaccinationsschema och spara genomförda vaccineringar för lätt ha koll på barnets skydd. 

Om ditt barn har fått en allvarlig allergisk reaktion mot en tidigare dos av vaccinet eller mot någon av dess ingredienser ska barnet inte vaccineras igen. Det är mycket ovanligt med en sådan reaktion, men om den uppstår behöver barnet utredas för att utesluta andra bakomliggande orsaker till reaktionen. 

Vaccination med sexvalent kombinationsvaccin ger mycket gott skydd, upp till 90-100%, mot sjukdomarna som täcks, men vaccinets skyddseffekt mot flera av sjukdomarna minskar med tiden. Därför rekommenderas påfyllnadsdoser för difteri, stelkramp, polio och kikhosta vid 5 år, och för difteri, stelkramp och kikhosta i årskurs 8-9. Ytterligare påfyllnad för stelkramp och difteri rekommenderas sedan vart 20:e år. 

Vanliga biverkningar är rodnad, svullnad och ömhet runt området där sprutan gavs. Ditt barn kan också få låggradig feber. Hög feber (över 39 grader) och långvarigare biverkningar är mindre vanliga. Det är mycket ovanligt att barn får svåra allergiska reaktioner mot sexvalent kombinationsvaccin. 

Difteri är en bakteriesjukdom som kan skada kroppens organ. Difteri-infektion i svalget kan först likna halsfluss och orsaka det som kallas “äkta krupp” (vilket skiljer sig från den fortfarande vanligt förekommande falska kruppen) och vara dödligt. Difteri kan också leda till hjärtmuskelinflammation, nervförlamning och njurskador. Sedan allmän vaccination infördes finns det ingen inhemsk spridning av difteri i Sverige. 

Allmän vaccination mot difteri infördes i Sverige under 1940-talet, och därefter minskade sjukdomsfallen kraftigt för att till slut i princip försvinna. Difterivaccin ges i kombination med andra vaccin till barn i nationella vaccinationsprogrammet och som påfyllnadsdos. Det går inte att enbart få difterivaccin i Sverige idag. 

Stelkramp, även kallat tetanus, är en bakteriesjukdom som orsakar krampliknande muskelsammandragningar i ansiktet, nacken, och sedan i hela kroppen. Sjukdomen kan även orsaka kvävning. Stelkramp går inte att bota utan har man väl utvecklat kramper lindras symtomen på sjukhus tills infektionen går över. Detta är för att förhindra att kramperna leder till kvävning. Ofta behöver patienten sövas med respiratorvård tills giftet har gått ur kroppen. Det är således en mycket allvarlig sjukdom som kan vara dödlig. Bakterien som orsakar stelkramp finns i jorden och i flera djurs tarmkanaler, och kan förekomma i djurets mun. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på djurbett eller öppna sår som kommer i kontakt med jord, och att i så fall se över stelkrampsskydd. Stelkramp smittar inte mellan människor. 

Vaccin mot stelkramp ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet sedan dess början på 1940-talet och ger gott skydd, vilket gör att det är mycket ovanligt med stelkrampsfall idag. Det finns inget vaccin i Sverige mot enbart stelkramp, utan det ingår alltid i kombinationsvaccin. Barn som fått sina första tre doser vaccin behöver inte någon extra spruta om de blivit bitna eller om de fått en sårskada innan fjärde dosen ges i 5-årsåldern. 

Kikhosta är en smittsam sjukdom som orsakas av en bakterie. Kikhosta börjar ofta som en förkylning med hosta och lätt feber, för att sedan utvecklas till en allvarlig luftvägsinfektion. Hostan bli mycket mer intensiv med hostattacker och de klassiska kikningarna. Barnet kan få svårt att andas och hostan får ofta barnet att kräkas. Särskilt spädbarn kan bli svårt sjuka, med allvarliga komplikationer som följd. 

Vaccin mot kikhosta var ett av de första vaccinen som ingick i allmänna vaccinationsprogrammet på 1940-talet. När vaccinationer mot kikhosta avbröts under 1970- och 1980-talen på grund av bristfälligt vaccin ökade sjukdomsfallen markant. Sedan 1996 återfinns ett nytt, förbättrat vaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet och förekomsten av kikhosta i Sverige är nu mycket låg. Ett enskilt vaccin mot kikhosta finns inte, utan det ingår alltid i kombination med andra. 

Polio var tidigare en mycket vanlig sjukdom. Sjukdomen orsakas av ett virus, och medan vissa kan ha sjukdomen helt utan symtom och andra får feber och illamående, så kan en del också bli förlamade i armar, ben eller andningsmuskulatur. I några fall är förlamningen permanent och sjukdomen kan vara dödlig för de som blir förlamade i andningsmuskulaturen. Det finns tre typer av polio, varav två redan har utrotats. Det sista inhemska fallet i Sverige skedde år 1977.  

Vaccination mot polio är del av det allmänna vaccinationsprogrammet för barn sedan 1965. Vaccinet som används i Sverige är ett så kallat inaktiverat vaccin och ger ett nästan 100-procentigt skydd. Det går att få ett enskilt vaccin mot enbart polio, men i vaccinationsprogrammet ingår det som del i kombinationsvaccin. 

Haemophilus influenzae typ b, vanligtvis förkortat Hib, är en bakterie som orsakar flera olika sorters luftvägsinfektioner och kan leda till allvarliga följdinfektioner. Vanliga infektioner i de övre luftvägarna som orsakas av Hib är bihåleinflammation samt öron- och lunginflammation. Dessa kan vara mildare. Allvarliga komplikationer uppstår särskilt hos mindre barn och inkluderar hjärnhinneinflammation, blodförgiftning och ledinfektioner. Hib-orsakade infektioner kan ge bestående men, exempelvis epilepsi och nedsatt hörsel.

Sedan vaccin mot Hib introducerades som del i det allmänna vaccinationsprogrammet år 1993 har infektioner orsakade av Hib-bakterier blivit mycket ovanliga i Sverige. Tidigare insjuknade flera hundra barn, varav ett antal dog, varje år. Vaccin mot Hib finns som enskilt vaccin men ingår också i det sexvalenta kombinationsvaccinet och ges i tre doser under barnets första levnadsår. Vaccinet har 90-100% skyddseffekt och reducerar även smittspridning. 

Hepatit B, smittsam gulsot, är en virussjukdom som smittar via blod eller sexuell kontakt och förekommer över hela världen. Hos barn under 5 år ger sjukdomen ofta inga symtom alls och läker ut hos de allra flesta, men den kan leda till kronisk hepatit B som inte syns förrän långt efter smittotillfället. Kronisk hepatit B kan leda till skrumplever, vilket i sin tur kan orsaka levercancer. Små barn löper störst risk att utveckla kronisk hepatit B. 

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla barn vaccineras mot hepatit B, och sedan 2016 finns vaccinationsprogram med kostnadsfri vaccinering i samtliga landsting och regioner. Skyddseffekten efter fullgjord vaccination är över 90% och skyddet varar i minst 10-15 år, men det är inte helt säkert hur skyddet ser ut efter detta. Eventuellt kommer barn i framtiden behöva påfyllnadsdoser när de blir vuxna. På grund av kopplingen mellan hepatit B, skrumplever och levercancer skyddar vaccinet mot hepatit B också mot levercancer. Vaccin mot hepatit finns som enskilt vaccin men ingår även i sexvalent kombinationsvaccin. 

• Vanliga vaccin för barn
• Vaccin mot pneumokockinfektion
• MPR kombinationsvaccin