Ont i öronen hos barn
Det är vanligt att barn får ont i öronen och det kan finnas många olika orsaker till det. Vanligaste orsaken är förkylning och öroninflammation. Oftast läker orsaken till ont i öronen av sig själv, men ibland behövs en behandling.
Snabbversionen
Symtom
Smärta i örat.
Bedömning
Av dig själv, en erfaren barnsjuksköterska eller läkare, på ditt barns upplevda symtom. Undersökningen sker oftast med otoskop, men även öronmikroskop och tympanometer kan användas.
Behandling
Ibland antibiotika, örondroppar eller inopererat rör i öronen.
Förskola?
Helt okej om barnet är feberfritt och orkar delta.
Hur vet jag om mitt barn har ont i öronen?
Barn kan få värk i ett eller båda öronen. Symtomen i övrigt varierar eftersom det finns många olika orsaker till att barn får ont i öronen.
Vanligaste orsaken till ont i öronen är öroninflammation. Öronkatarr är också vanligt efter en öroninflammation eller när barn är förkylda. Det orsakas av vätska, som samlats och ger ett tryck i mellanörat.
Andra orsaker kan vara hörselgångseksem - det är torrt och fnasigt inne i örat vilket ger klåda och kan orsaka en inflammation i öronen, små saker - barn stoppar ibland in små föremål i öronen som kan orsaka ett ökat tryck inne i örat, slag mot öronen - att få till exempel en boll hårt mot örat kan spräcka trumhinnan. Insekter kan också komma in i hörselgången och en vaxpropp kan ibland göra ont.
Då symtom varierar utifrån sjukdom, behövs oftast en bedömning av erfaren barnsjuksköterska eller läkare. Oftast används ett otoskop eller öronmikroskop. Ibland även en tympanometer som mäter trumhinnans rörelse när den utsätts för en ljudfrekvens.
Vad ska jag göra som förälder?
Du bör söka fysisk vård:
- Om ditt barn har ont i örat och värken inte minskar efter två dygn, trots smärtstillande.
- Om ditt barn har vätska som rinner ur örat.
- Om ditt barn har fortsatt irritation eller svullnad i hörselgången efter två dygn.
- Om ditt barn har haft öroninflammation och visar fortsatt symtom som lock för öronen, försämrad hörsel, ringningar eller pip i öronen efter tre månader. Sök vård tidigare om besvären är kraftiga.
eller akutvård: - Om ditt barn har ont i örat och är stel i nacken samtidigt. Barnet känner sig väldigt trött och svag.
- Om ditt barn har ont i örat, har hög feber och känner sig eller ser ut att vara allvarligt sjuk
- Om ditt barn är röd och svullen bakom örat eller om örat har börjat stå ut.
- Om ditt barn har stoppat in någon främmande kropp i örat exempelvis en ärta.
Digital vård - vad kan Knodd hjälpa till med?
Våra barnsjuksköterskor och barnläkare kan hjälpa er med bedömning och råd om behandling.
- Du kan fortsätta att amma ditt barn, om du redan gör det. Amning har en skyddande effekt under barnets första år.
- Du kan undvika rökiga platser. Rök gör att barnets slemhinnor blir mer känsliga för infektioner.
- Om ditt barn har flera upprepade öroninflammationer, kan barnet behöva få ett rör inopererat i öronen.
- Du kan försöka lära ditt barn att inte peta i eller stoppa föremål i öronen.
- Du kan försöka lära ditt barn att tvätta hörapparat om hen har en sådan.
Oftast går ont i öronen över av sig själv, exempelvis behandlas barn inte med antibiotika om ont i öronen beror på förkylning eller öronkatarr. Öroninflammation behandlas däremot med antibiotika, men behandlingen varierar med åldern.
De som bör få behandling med antibiotika:
- Barn under ett år.
- Barn under två år som har öroninflammation i båda öronen.
- Barn över tolv år.
- Alla barn som har sprucken trumhinna.
Barn mellan ett och tolv år behöver oftast inte antibiotika eftersom öroninflammationen kan läka av sig själv, men de kan få behandling om:
- Barnet har hög feber.
- Barnet har svåra öronbesvär, trots behandling med receptfria smärtstillande mediciner.
- Barnet har någon annan allvarlig sjukdom eller har något som tyder på att infektionen kan sprida sig.
Återkommande öroninflammationer kan behandlas genom att barn får ett rör inopererade i öronen. Detsamma gäller om barn har kraftiga besvär med vätska bakom trumhinnan i örat.
Hörselgångseksem behandlas med örondroppar.
Behöver vi stanna hemma?
Öroninflammation och öronkatarr smittar inte, men förkylning kan sprida virus väldigt lätt. Ibland kan bakterier bildas inne i öronen i samband med hörselgångseksem. Då kan vissa bakterier smitta.
Barn som har ont i öronen orsakad av öroninflammation eller öronkatarr kan gå till förskolan, om de orkar med en dag av aktiviteter. De bör stanna hemma om orsaken är förkylning eller hörselgångseksem med grynig massa, då det finns bakterier i den samt om de är påverkade. Här finns lite tips om att vara hemma med sjukt barn och information kring vab.
Barn kan ha ont i öronen olika lång tid eftersom orsaken och behandling till öronbesvär varierar.
Vanliga frågor från föräldrar om ont i öronen
Äldre barn kan beskriva att det gör ont i öronen, men det kan inte bebisar. Öronvärk uppkommer ofta under tiden eller efter en förkylning. Bebisar kan bli gnälliga och gny, särskilt när de läggs ner. Det kan även hända att de viftar med armen vid ena örat. Vid allvarligare infektioner kan man se en utbuktning eller rodnad vid örat, eller så rinner det vätska ur örat. Ont i öronen är vanligt hos barn och kan orsakas av många saker. Symtomen varierar beroende på vad som ligger bakom.
Oftast går ont i örat hos barn över av sig självt. Smärtstillande och att sova med hög huvudända kan lindra och för barn över ett år kan även vidgande nässpray ges till natten. Öroninflammation kan behandlas med antibiotika vid behov. Återkommande öroninflammationer kan behandlas genom att barn får ett rör inopererat i örat. Detsamma gäller om ditt barn har kraftiga besvär med vätska bakom trumhinnan i örat. Hörselgångseksem behandlas med örondroppar.