Njurbäckeninflammation hos barn

Njurbäckeninflammation, eller pyelonefrit, är en urinvägsinfektion i de övre urinvägarna, det vill säga urinledarna och njurarna. Barnet kan först ha symtom som tyder på en urinvägsinfektion i de nedre urinvägarna, såsom att det gör ont att kissa, lägre feber, eller att urinet luktar illa, men inte alltid. 

Typiska symtom på njurbäckeninflammation inkluderar: 

• Hög feber
• Försämrat allmäntillstånd
• Illamående och kräkningar
• Trötthet och allmän sjukdomskänsla
• Frossa
• Ont i ryggen

För en del barn, särskilt yngre barn, är feber eller trötthet det enda symtomet som tyder på att det är en infektion i kroppen. Andra barn kan upplevas som mycket sjuka och vara svåra att få kontakt med. Symtomen kan vara särskilt svårtolkade hos barn under två år. 

Obehandlad njurbäckeninflammation kan leda till sepsis, även kallat blodförgiftning. Risken är särskilt hög hos spädbarn under tre månader. Om sjukdomen går obehandlad en längre tid kan det även leda till njurskador. 

Njurbäckeninflammation orsakas av bakterier i urinvägarna som förökar sig. Det finns flera olika sorters bakterier som kan ta sig in i urinvägarna och orsaka urinvägsinfektion. 

Sjukdomen är särskilt vanlig hos spädbarn under ett år eftersom bakterierna lättare sprider sig hos dem. En del barn är också mer mottagliga än andra för urinvägsinfektion överlag, av olika skäl.

Sjukdomen går att misstänka utifrån symtomen av dig själv eller en sjuksköterska eller läkare, men blodprov och urinodling tas alltid vid misstanke om njurbäckeniflammation för att säkerställa diagnosen. Det finns andra sjukdomar som kan ge liknande symtom, så det är viktigt att först ställa rätt diagnos för att kunna ge barnet rätt behandling. 

Du bör söka vård:

• Om ditt barn är äldre än två år och uppvisar några symtom på urinvägsinfektion   

Sök omedelbar vård: 

• Om ditt barn är yngre än två år och uppvisar några symtom på urinvägsinfektion
• Om du misstänker att ditt barn har njurbäckeninflammation, oavsett ålder

Du kan söka omedelbar vård på vårdcentral under ordinarie öppettider, men vänta inte till nästa dag om det är stängt. Vänd dig då till en akutmottagning. 

Samtliga fall av urinvägsinfektion hos barn behandlas med antibiotika för att förhindra spridning och komplikationer. I de flesta fall får barnet antibiotika att ta via munnen. För yngre barn eller i allvarligare fall kan det dock bli aktuellt med antibiotika som ges direkt i blodet. 

Allvarlig sjukdom remitteras vanligtvis vidare till barnakut och specialistvård. Det samma gäller för barn under två. Det kan också bli nödvändigt för barnet att läggas in och vårdas på sjukhus. När barnet mår bättre kommer ni kallas in på uppföljning för att kontrollera om barnet riskerar återfall och andra åtgärder behöver sättas in. 

Bakterierna som leder till urinvägsinfektion och njurbäckeninflammation smittar inte. 

Även om sjukdomen inte smittar behöver barnet vara hemma från förskolan för att tillfriskna. Vänta tills minst ett feberfritt dygn. De flesta barn blir medtagna av infektionen och kan vara trötta även efter att febern börjar avta, så avvakta tills barnet har ork att delta i förskolans aktiviteter. 

Febern börjar lätta två till tre dagar efter påbörjad antibiotikabehandling. Det kan dock ta längre tid för barnet att helt återhämta sig. Vanligtvis blir man bättre efter 2-3 dagars antibiotikabehandling, men det är individuellt hur snabbt man återhämtar sig.

Njurbäckeninflammation är akut. Ju längre man väntar med att få vård, desto större risk för njurskador och sepsis, särskilt för små barn. Om vårdcentralen är stängd och du misstänker njurbäckeninflammation, vänd dig till en akutmottagning. 

Njurarna sitter bakåt i kroppen, strax ovanför naveln i nivå och på var sin sida om ryggraden. Vid njurbäckeninflammation kan det kännas som att du har ont precis där, i ryggen, men det kan också göra ont i magen.  

Vid njurbäckeninflammation kan barn klaga på ont i ryggen eller magen, eller vara illamående. För en del känns det dock inte alls, men de kan ha feber, frossa, och verka allmänt sjuka. Det är ofta svårare för barn att uttrycka hur det känns eller var det onda sitter. 

Njurbäckeninflammation är en urinvägsinflammation i de övre urinvägarna. Det innebär att bakterier har tagit sig upp i urinledarna och njurarna och orsakat en infektion. Inflammationen är kroppens reaktion på infektionen och en del i immunförsvaret. 

Man får njurbäckeninflammation för att bakterier har tagit sig upp i de övre urinvägarna och förökat sig. Inflammationen är immunförsvarets reaktion på infektionen. För en del barn handlar det om att man inte kissar färdigt när man kissar, eller att man håller sig för länge. Det finns också fysiologiska skäl till att en del barn lättare får urinvägsinfektion. 

Det kan vara svårt att avgöra om ens barn har njurbäckeninflammation. Ibland har barnet först haft symtom på nedre urinvägsinfektion, men inte alltid. Barnet kan må illa, kräkas och verka allmänt sjukt. För en del barn är hög feber det enda symtomet. Om du misstänker att ditt barn har njurbäckeninflammation ska du alltid uppsöka vård direkt.