Gulsot hos nyfödda

Gulsot hos nyfödda uppträder vanligtvis inom två till tre dagar efter födseln, men kan också uppstå efter några veckor hos barn som ammas. Barn som föds för tidigt får ofta gulsot men det kan även uppstå hos en del barn som föds efter en fullgången graviditet.

De vanligaste symtomen på gulsot är: 

• Huden blir gulaktig
• Ögonvitorna blir gula

En del barn verkar trötta och har svårt att äta

På ljus hy är den gula färgen lättast att se i dagsljus. Hos barn med mörkare hy kan den vara svår att se alls, men är tydligare på handflator, fotsulor och i munhålan. 

I de allra flesta fall är gulsot ofarligt och går över av sig självt på några veckor. Kraftig gulsot kan dock påverka hjärnan och i dessa fall behandlas den med goda resultat. 

Gulsot orsakas av en hög mängd bilirubin i kroppen. Under graviditeten behöver fostret en större mängd röda blodkroppar för att kunna ta upp syre.

När barnet föds och andas luft på egen hand behövs inte lika många röda blodkroppar. Dessa bryts då ner och kvar blir restprodukten bilirubin, som är gulfärgad.

Kroppen tar hand om bilirubinet genom levern och gör sig av med det genom barnets kiss och bajs. Eftersom levern inte är helt mogen för att snabbt bryta ner ämnet tar det några dagar för kroppen att komma ikapp.

Det är därför för tidigt födda barn ofta får gulsot, eftersom deras lever inte är helt färdigutvecklad.

Sjukdomen går att bedöma utifrån symtomen av dig själv eller en sjuksköterska eller läkare. Innan hemgång från BB görs en rutinkontroll för att upptäcka gulsot, likaså vid efterföljande undersökningar på BVC.

Du som förälder kan också höra av dig om du upplever att gulsoten förvärrats mellan besöken. Vid höga mätvärden kan blodprov bli nödvändigt.

I de flesta fall behöver du inte söka vård för ditt barns gulsot, då tillståndet oftast upptäcks genom rutinkontroll. 

Du bör söka vård:

• Om ditt barns hud eller ögonvitor blir gula.

Sök vård direkt på jourmottagning: 

• Om barnet utöver gul hud eller ögonvitor även har svårt att äta och blir slött.

Oftast behöver gulsot inte behandlas, utan går över av sig självt. Eftersom kroppen gör sig av med bilirubin genom barnets kiss och bajs är det bra att barnet får i sig så mycket vätska som möjligt. Då kan det hjälpa att amma eller flaskmata 8-12 ggr/dygn. 

Om mängden bilirubin i kroppen blir för hög kan det dock bli aktuellt med behandling. Första steget är ljusbehandling. Ljusbehandling bryter ner bilirubinet så att det inte kan orsaka någon skada. 

Så här går det till: 

• Barnet får ligga på en ljusfilt eller under en särskild ljuslampa
• Ögonen skyddas med hjälp av en ögonbindel
• Behandlingen pågår oftast i några dygn
• Om bilirubinhalten är mycket hög kan barnet behöva en mer intensiv ljusbehandling

Om det räcker med ljusfilt kan barnet ofta få ligga i förälderns armar under behandlingen. Ljusbehandling blir ofta aktuellt för för tidigt födda barn, eftersom levern inte än är redo att bryta ner bilirubin tillräckligt fort. 

Om det finns någon underliggande sjukdom som gör att kroppen inte kan bryta ner bilirubinet så behandlas den. Det är dock mycket ovanligt. I enstaka fall kan barnet behöva ett så kallat blodbyte, med transfusioner av blod utan bilirubin. Det är mycket ovanligt. 

Gulsot smittar inte. 

Hos de flesta nyfödda barn går gulsot över på ungefär en till två veckor. 

Gulsot är ett tillstånd som uppstår inom några dagar efter födseln och gör att barnets hud och ögonvitor blir gula. Det kan också uppstå efter några veckor hos barn som ammas.

Tillståndet är oftast ofarligt och går över av sig själv, men vid kraftigare gulsot kan spädbarnet behöva behandling för att undvika skador. 

Bebisen får gulsot för att levern inte klarar av att bryta ner och göra sig av med ämnet bilirubin som det finns för mycket av efter födseln. Bilirubin är en gulfärgad restprodukt som blir över när kroppen drar ner på mängden röda blodkroppar.

Det är särskilt vanligt hos för tidigt födda barn eftersom levern inte hunnit mogna än. 

Oftast går gulsot över inom en till två veckor.