Laktosintolerans hos barn

Vid intag av mjölkprodukter bryts mjölksocker (laktos) ned av ett enzym i tunntarmen (laktas). Om tarmen inte bildar tillräckligt mycket laktas går mjölksockret vidare till tjocktarmen. Detta skapar besvär i form av magont, diarré, gaser eller uppsvälld mage. Symtomen på laktosintolerans uppstår direkt eller inom ett par timmar efter att man ätit eller druckit produkter med mjölksocker.

Laktosintolerans är ofarligt men när det väl utvecklats består det resten av livet, om det inte handlar om tillfällig laktosintolerans (se nedan).

Det finns tre olika former av laktosintolerans

-        Den vanligaste typen av laktosintolerans, så kallad primär laktosintolerans, utvecklas oftast först i skolåldern och drabbar således oftast inte yngre barn.

-        Tillfällig laktosintolerans kan ske i samband med andra åkommor, såsom mag-tarminfektion, celiaki eller annan inflammation i tunntarmen. Denna form går vanligtvis över när bakomliggande orsak lösts.

-        Medfödd laktosintolerans innebär att bebisen saknar förmågan att bilda enzymet laktas. Detta är en mycket ovanlig, ärftlig sjukdom som märks av så fort bebisen får i sig bröstmjölk eller någon form av mjölkbaserad ersättning.

Skillnad mellan laktosintolerans och mjölkproteinallergi

Ett tillstånd som ibland blandas ihop med laktosintolerans är mjölkproteinallergi. Vid komjölksallergi är man allergisk mot mjölkprotein, inte mjölksocker. Symtom på komjölksallergi liknar dem vid laktosintolerans men kan också ofta inkludera utslag eller att barnet kräks. Komjölksallergi är vanligast hos barn under ett år. Den försvinner oftast innan 2 års ålder och nästan alltid innan skolåldern, medan laktosintolerans är ovanligt hos barn innan skolåldern.

Laktosintolerans uppstår när tunntarmen bildar för lite eller inget alls av enzymet laktas. Tunntarmens förmåga att bilda laktas börjar naturligt avta för många i skolåldern, även om den kan producera tillräckligt mycket för bryta ner laktos. Tillfällig laktosintolerans kan uppstå i samband med andra sjukdomar, såsom celiaki eller en mag-tarminfektion.

Om du misstänker att ditt barn har problem i samband med intag av mjölkprodukter bör alltid vården rådgöras för en utredning. Det är viktigt att utesluta andra sjukdomstillstånd som kan ligga till grund för en sekundär/tillfällig laktosintolerans. Blodprov/avföringsprov kan behöva lämnas för att upptäcka eventuell allergi, celiaki, tarmsjukdomar eller sköldkörtelrubbningar.

Om det inte finns tecken på sjukdomstillstånd som kan ha orsakat en tillfällig laktosintolerans så utesluter man ofta alla laktosprodukter ur barnets kost i 1-2 veckor. Om besvären då försvinner men återvänder efter att ni återintroducerar mjölkprodukter med laktos, handlar det troligtvis om primär laktosintolerans.

Inför utredning om laktosintolerans, skriv gärna ner barnets symtom och när de uppstår för att underlätta utredningen.

Du bör söka vård:

• Om ditt barn får magbesvär i samband med intag av produkter med mjölksocker
• När du misstänker att ditt barn har laktosintolerans

Det finns ingen behandling som botar laktosintolerans. Om en utredning visar att ditt barn lider av primär laktosintolerans kommer barnet att få äta en laktosfri eller låglaktoskost, troligtvis resten av livet. Ammande bebisar med medfödd laktosintolerans behöver omedelbart byta till laktosfri ersättning. Detta får du hjälp med hos din barnsjuksköterska eller läkare. Hos spädbarn är det dock oftast komjölksproteinallergi som ger symtom, inte laktosintolerans.

Laktosintolerans är ofarligt. Så länge barnet orkar och mår bra går det bra att gå till förskola. Vid ändrade kostdirektiv från vårdpersonal eller dietist, informera förskolan om barnets nya kost. Visa upp läkarintyg vid behov.

Tillfällig laktosintolerans till följd av annan sjukdom eller inflammation brukar gå över när den bakomliggande orsaken behandlats. Övrig laktosintolerans är livslång, men besvären brukar lindras eller försvinna när barnet slutar äta mjölkprodukter som innehåller laktos.

Vid komjölksproteinallergi är barnet allergiskt mot mjölkprotein, medan laktosintolerans innebär att tunntarmen inte kan bryta ner laktos, mjölksocker. Symtom på komjölksallergi kan likna dem vid laktosintolerans men kan också ofta inkludera utslag eller att barnet kräks. Komjölksproteinallergi debuterar i de flesta fall under den första levnadsmånaden och växer ofta bort innan skolåldern, till skillnad från laktosintolerans, som är ovanligt hos barn innan skolåldern.

Undvik att ge ditt barn mat som innehåller laktos. Lagrad hårdost, yoghurt, crème fraiche och bordsmargarin räknas som låglaktosprodukter, och kan gå bra att äta i liten mängd. Börja alltid med en utredning hos sjukvården för att avgöra om det handlar om laktosintolerans och i så fall vilken sort, samt för att få hjälp med att utveckla en kostplan. Ur näringssynpunkt är det viktigt att du inte ändrar ditt barns kost utan att först tala med en barnsjuksköterska, läkare eller dietist som kan ge råd.

• Pälsdjursallergi
• Komjölksallergi
• Pollenallergi