Komjölksallergi hos barn (komjölksproteinallergi)
Komjölksproteinallergi innebär allergi mot ett eller flera proteiner som finns i mjölk. Allergin är vanligast hos barn yngre än ett år och förekommer hos cirka 2-4% av barn. Ofta växer allergin bort innan barnet börjar förskolan. Det finns flera olika reaktioner på mjölkprotein och de kan vara svåra att skilja från naturligt förekommande symtom under spädbarnsåret.
Snabbversionen
Kortfattad sammanfattning av de viktigaste punkterna om detta tillstånd.
- Symtom
- Kan vara flera och varierande. Vanligt med förstoppning och hudutslag/eksem. Andra symtom är diarré, magsmärtor, kräkningar, sömnproblem, blodig avföring.
- Orsak
- Kroppen reagerar på olika protein i mjölken.
- Behandling
- Eliminera komjölksprotein, ibland komjölksproteinfritt för ammande mödrar. Uppföljning av barnläkare och dietist.
- Förskola?
- Barnet behöver specialkost på förskolan, vilket det oftast krävs läkarintyg för
Hur vet jag att mitt barn har komjölksallergi?
Symtom
Mjölkproteinallergi, inte att förväxla med laktosintolerans, ger oftast symtom från mag-tarmkanalen i form av kräkningar, diarréer, blod i avföringen eller förstoppning. Barnet kan även få torr hud, utslag eller eksem, som kan förekomma på hela kroppen. Barnet kan vara missnöjt, gnällig, kräkas, vara uppblåst i magen med mycket gaser samt inte gå upp i vikt och några kan få hosta och andningsbesvär. I allvarliga snabba reaktioner kan barnet bli allmänpåverkat och kräver akutsjukvård.
Det finns två reaktionstyper - snabballergiska symtom och senallergiska symtom.
Snabballergiska symtom debuterar inom några minuter till två timmar efter intag och yttrar sig som hudrodnad, kräkningar, utslag, diarré eller akut, snabb, svår allergisk överkänslighetsreaktion. Prognosen är ofta god och flertalet barn utvecklar klinisk tolerans inom 2-3 år.
Senallergiska symtom debuterar inom flera timmar till några dygn efter intag och yttrar sig som buksmärtor, lös avföring eller förstoppning, ofta med avplanad viktutveckling eller med hudbesvär i form av eksem. Symtom kan också innebära matningsproblem, kräkningar, reflux, förstoppning, hosta och astma. Symtomen kommer ofta smygande och prognosen varierar från snabb utläkning till mångåriga besvär. De senallergiska reaktionerna är ofta de som är svåra att särskilja från normal utveckling.
Orsak
Orsaken är oftast genetisk, men troligtvis också okända miljöfaktorer. 80% av proteinet i komjölk utgörs av kasein i olika grupper, och resten är vassleproteiner. Barn kan reagera mot en eller flera proteinkomponenter, vilket gör att reaktioner och symtom kan skilja sig mellan olika barn och samma barn över tid.
Vad bör jag göra som förälder?
Söka vård - när och hur
Du bör söka fysisk vård vid:
- Misstänkt komjölksproteinallergi med flera symtom - en barnläkare ställer diagnosen och tar också ställning till hur länge barnet ska fortsätta med komjölksproteinfri kost - viktigt med noggrann diagnostik och uppföljning
- FPIES - en svår, akut överkänslighetsreaktion som kan yttra sig genom:
- Kraftiga och ihållande kräkningar
- Blekhet och apati
- Blodig diarré
- Chock
Digital vård - vad kan Knodd hjälpa till med?
Våra barnsjuksköterskor och barnläkare kan hjälpa dig med bedömning och råd om behandling. De kan dock inte skriva ut komjölksfri ersättning.
BVC kan ge information och hjälpa till vid lättare symtombild, men barnläkare bör konsulteras innan man börjar experimentera med kosten. Vid flera symtom bör barnläkare träffa barnet.
Behandling
För den som är allergisk mot komjölksprotein är kosten mycket viktig och därför är det viktigt att ditt barn får rätt diagnos. Om ditt barn är allergisk mot komjölk ska ni helt undvika komjölk.
- Eliminera komjölksprotein ur kosten under >2 veckor, helst 4 veckor efter läkarbedömning. Den som har tagit initiativ till dieten har ansvar för diagnostik och uppföljning.
- Vid allergimisstanke där barnet ammas kan modern hålla strikt mjölkfri diet och följa symtom utvecklingen på barnet. Kalciumtillskott är viktigt för ammande mödrar - finns receptfritt på apoteket.
- Försiktigt återinförande av komjölksprotein är nästa steg, men ska ske efter diskussion med läkare och görs utifrån vilka symtom barnet har haft.
Behöver vi stanna hemma?
Förskolan eller stanna hemma?
Barnet kan gå som vanligt till förskolan. Dock behöver personalen få information om ditt barn har komjölksproteinallergi och också hur ditt barns reaktion blir om det råkar få i sig mjölk. Ett intyg från ditt barns läkare brukar efterfrågas, för specialkost.
Hur lång tills det går över?
Prognosen är ofta god. Vid ett års ålder har ca 50% blivit av med sin allergi och vid 3 års ålder, tre av fyra.
