Hur kan man prata med barn om krig och svåra händelser?

Med alla oroligheter som just nu sker runt om i världen kan det hända att ditt barn sitter med stora - och ibland läskiga - funderingar. Knodds barnspecialister hjälper dig prata med ditt barn om krig, tragiska händelser och andra oroligheter. 

barn och vuxen som håller hand

Barn snappar upp mer än vi tror

Det vore kanske skönt om barn fick leva lyckligt ovetandes om oroligheter som pågår i stora världen. Men barn har dock en förmåga att snappa upp sådant som händer och som påverkar de vuxnas värld. Ditt barn kan läsa av stämningen hemma om du är orolig, höra detaljer från vuxna som pratar eller få med sig lösryckta koncept från jämnåriga på förskolan eller skolan.


Att barn fått med sig en liten snutt information betyder dock inte att de kan förstå helheten eller sätta det i sitt sammanhang. Ofta leder det i stället till fler frågor och en oro att det de hört talas om ska vara farligt för dem själva eller sin familj. Då är det viktigt att du som förälder och trygg vuxen finns närvarande och kan prata med ditt barn om det som sker på ett lugnande sätt som passar deras ålder. 

Så pratar du med ditt barn om krig och andra oroligheter

Dessa råd för ett tryggt och givande samtal passar de flesta skrämmande händelser som sker, vare sig det är krig, svåra olyckor eller andra stora händelser i samhället. Kom ihåg att särskilt för yngre barn kan samma frågor återkomma många gånger, allteftersom de smälter och hanterar vad de lär sig. 

1. Var själv så lugn du kan

Ditt barn tolkar världen genom hur du ser på den. Barn behöver också känna att vuxna tar hand om sådant som är farligt eller svårt, så att inte de själva behöver göra det. Om du är mycket orolig om det som sker och uttrycker detta, kommer ditt barn också bli mer oroligt. Försök tala lugnt och betryggande med ditt barn om det som sker, även om du känner dig mycket orolig inombords. Om du har svårt att hålla inne känslorna och oron kan det vara bra att låta någon annan vuxen prata med barnet eller göra det tillsammans med någon annan. 

2. Var ärlig - på rätt nivå

Det är lätt att vilja övertyga sitt barn att allt är bara bra och att ingen ondska finns i världen. Du kanske får ont i hjärtat av tanken att ditt barn är oroligt och vill stilla oron på alla sätt som går. Faktum är dock att ditt barn redan har märkt av att allt inte är bra och troligtvis kommer fortsätta höra information från nyheterna eller andra i er omgivning. Då går bilderna inte ihop. Förmedla förtroende för vuxenvärlden i stället genom att erkänna att det ibland händer dåliga saker, men att “bra vuxna” jobbar på det och att ditt barn inte behöver göra något. Samtidigt är en del av din roll som förälder också att begränsa nyhetsflödet, så att det inte blir överväldigande. Något som kan vara utmanande om barnen har egen eller tillgång till en mobil eller padda.

3. Ha rätt information

Du är ditt barns bästa länk till korrekt och anpassad information. För att kunna besvara ditt barns frågor och hitta rätt balans är det bra att du själv vet vad som sker. Ta del av nyhetsflödet på egen hand först så att du har övergripande svar på frågorna ditt barn ställer. Det är okej att inte veta alla detaljer. Leta upp informationen och plocka upp samtalet igen så att inte barnet behöver sitta själv med frågorna.

4. Tänk på informationsflödet hemma

Du som vuxen vill säkert hålla dig informerad om vad som sker i världsläget. Försök ändå undvika att låta TVn eller radion stå på, med nyheter på vuxennivå som surrar igenom hemmet utan att ni kan smälta det tillsammans. Gör medvetna val om hur och när du själv får dina nyheter. Detsamma gäller också samtal med andra vuxna: barn är fenomenala på att höra sådant som sägs högt ovanför deras huvuden.

5. Låt ditt barns frågor styra samtalet

Ofta är det svårt som vuxen att veta hur mycket man ska berätta om komplicerade händelser. Du ser situationen genom dina vuxenglasögon och vill kanske berätta för mycket eller inget alls. Genom att låta ditt barns frågor styra kan du anpassa svaren till den nivå som passar barnet utan att lägga till onödiga skrämmande detaljer.

6. Du känner ditt barn bäst

Olika barn behöver prata på olika sätt. För vissa barn kan det vara skönt att få tydlig, saklig information om vad som sker och sedan sammanfattningen att vuxna hanterar det. Då kan det vara bra att ni läser eller lyssnar på information tillsammans, exempelvis genom nyheter särskilt anpassade för barn (t ex. Lilla Aktuellt) och sedan pratar tillsammans om vad ni fått höra.


För andra barn kan varje nyhet ge upphov till ny oro och nya katastrofscenarier, samtidigt som barnet försöker få tag i all information som finns för att lugna sig. Om du märker att ditt barn hamnat i en dålig spiral av att “behöva” lyssna på nyheterna eller hitta mer information, samtidigt som oron stiger, kan det vara bättre att helt ta en paus från flödet. Konstatera att de vuxna hanterar det och gå och gör något roligt tillsammans i stället. Det kan kännas konstigt - och till och med jobbigt - för dig som vuxen att lägga locket på, men stora och svåra världsfrågor kan vara för mycket för ett barn att hantera och då är det här det bästa du kan göra.

Att prata om oroligheter med barn i olika åldrar

Skolåldern

Utöver barnets personliga läggning påverkar såklart också åldern hur man kan ta till sig information om stora saker som händer i världen. Har du barn i skolåldern kanske de kan ställa mer direkta frågor. De vet ofta redan vad döden innebär och att krig och naturkatastrofer finns. Samtidigt kan de få vinklad information från sociala medier och ha svårt att reda ut vad som är vad. Då är det viktigt att du är där och svarar på frågorna och nyanserar begreppen.

Förskoleåldern

För yngre barn är det svårare att prata om komplicerade händelser. De kanske inte har orden själva att kunna uttrycka vad de upplever eller undrar, utan behöver hjälp från vuxna att hitta rätt. Du kan märka att ditt barn inte alls frågar direkta frågor men börjar leka lekar där liknande händelser dyker upp. Försök hänga med i leken och genom den förklara eller visa hur de vuxna löser situationen eller hur ditt barn klarar sig.


I förskoleåldern relaterar barn till sådant som händer sig själva och kan lätt bli oroliga för att saker ska hända dem eller deras familj. Då kan det vara bra att påminna att det som hänt skedde långt borta, eller att vi där vi bor har bra resurser (militär, polis, läkare, och andra som skyddar och hjälper oss) för att leva tryggt och säkert.

För barn som själva varit med om krig eller annat trauma

Vi har turen i Sverige att vi har levt flera generationer utan krig på svensk mark. Samtidigt finns det många barn i Sverige som flyttat hit från länder där det varit krig, eller vars föräldrar upplevt krig och som därför har en helt annan relation till begreppet, även i ung ålder. För barn med tidigare trauman kan nya händelser bli extra svåra att hantera. Dessa barn behöver ofta mer trygghet och närhet än vanligt. Vänd dig till en BVC om du behöver extra resurser för att hjälpa ditt barn, eller om du själv har upplevt trauman som gör det svårt för dig att stötta ditt barn.

Granskare:

Younis KhalidVerksamhetschef och barnläkare

Senast uppdaterad

10 juni 2022

Läs mer

7 sjukvårdsknep varje småbarnsförälder borde veta om
Knodden - föräldrapodden med Norrlandspäron
Från babbel till berättande - om ditt barns språkutveckling från 0-5 år
Se alla artiklarna
Barnsjuksköterska i mobilen