Fästingar - ett ämne som biter sig fast

Sjukdomar som sprids av fästingar

De vanligaste sjukdomarna som fästingarna sprider i Sverige, är borrelia (Lyme disease) och fästingburen hjärnhinneinflamation (TBE). I Sverige räknar man med att minst 10 000 personer smittas varje år. Ungefär 10–20 % av fästingarna bär på borreliabakterier. Trots det tycks risken att insjukna i borrelia, efter ett enstaka fästingbett, vara förhållandevis liten. Det beror på att det oftast dröjer 1–2 dygn innan smittämnet, som finns i fästingens tarmkanal, överförs. Ju tidigare du upptäcker och tar bort fästingen desto mindre är alltså risken att smittas. TBE däremot finns i fästingens saliv och överförs direkt vid bettet, så tidigt avlägsnande förhindrar inte TBE-smitta.

Borrelia kan botas men går inte att vaccinera sig emot, medan TBE å andra sidan går att vaccineras mot, men ej botas om man väl insjuknat.

Fästingburna sjukdomar - symtom och behandling

Borrelia

Borrelia orsakas av en bakterie och kan ge olika symtom beroende på var bakterien hamnar. Bakterien går att behandla med antibiotika, men beroende på symtom så är behandlingen olika lång.

Erytema migrans är en ljusröd eller blåröd hudrodnad som kan debutera 1-4 veckor efter fästingbettet. Efter en tid bleknar rodnaden från mitten och utåt, och antar en oregelbunden ringform, som växer sakta i storlek. Utslaget uppstår alltså först flera dagar efter bettet, och ska inte blandas ihop med själva bettreaktionen, som kan ge en rodnad inom en eller någon dag efter bettet.

Lymfocytom är en inflammation som kan ses i örsnibben eller ibland i en bröstvårta, och visar sig som en rodnad, svullnad och smärta. Ibland ses även svullna lymfkörtlar kring halsen på samma sida.

Artit är en ledinflammation som oftast visar sig i någon av de stora lederna. Typiskt är knäleden, men även andra stora leder, såsom höftled och armbågsled, kan påverkas. Vanligtvis brukar det dock bara visa sig i en led.

Neuroborrelios är en hjärnhinneinflammation, som dock inte alls är lika akut och farlig som andra bakteriella hjärnhinneinflammationer. De vanligaste symtomen är trötthet, orkeslöshet, huvudvärk, domningar och illamående som uppstår 1-2 veckor efter fästingbettet. Man kan även få en ensidig ansiktsförlamning och smärta någonstans i kroppen.

TBE

TBE är en förkortning av Tick-Borne Encephalitis eller fästingburen hjärnhinneinflammation. Barn som blir smittade av TBE-virus kan efter 1–2 veckor få influensaliknande symtom som lindrig feber, värk i huvud och kropp, illamående och ljuskänslighet. Ofta men inte alltid kommer feber och trötthet först.

Besvären varar i upp till en vecka. Efter det blir de flesta barn återställda och får då livslång immunitet. Men för några barn återkommer sjukdomen efter cirka en vecka med mer uttalade symtom som huvudvärk och illamående, kräkningar och påverkat allmäntillstånd. Då behövs sjukhusvård. Diagnosen ställs genom blodprov och undersökning av ryggmärgsvätskan.

Läs mer om Borrelia och TBE här.

Så tar du bort en fästing

Bettet i sig är inte farligt och innebär inte att du behöver behandling eller vård. Det brukar bara bli lite rött och klia men går över av sig själv efter några dagar.

Vanliga frågor om fästingar och fästingbett från föräldrar

Hur ser ett fästingbett ut?

Ett vanligt fästingbett är litet och det kan vara lite rött runt bettet. Ibland kliar det. Det brukar hålla i några dagar och går sedan över av sig själv. Om fästingen däremot har överfört borrelia genom bettet, brukar det visa sig genom en ljusröd eller blåröd hudrodnad som kan uppstå 1-4 veckor efter bettet. Rodnaden uppstår oftast runt bettet men kan uppkomma var som helst på huden. Efter en tid bleknar rodnaden från mitten och utåt, och antar en ringform, som sakta växer i storlek.

Hur lång tid efter fästingbett kan man få borrelia?

Det dröjer oftast 1–2 dygn efter fästingbettet innan smittämnet för borrelia, som finns i fästingens tarmkanal, överförs. Ju tidigare du upptäcker och tar bort fästingen desto mindre är alltså risken att smittas.