Varför har mitt barn så svårt med övergångar?

Det kan vara klurigt med övergångar för barn

Övergångar kan vara svåra för barn. Om du någon gång har försökt få hem ett barn från lekparken vet du hur lång tid det kan ta. Kanske blir du ignorerad, kanske sätter barnet igång med förhandling deluxe – eller så blir det total härdsmälta.

Det behöver inte ens handla om att ersätta något roligt (som att leka i lekparken) med något mindre roligt (som att gå hem), även om det kanske är vanligast att det blir missnöje då. Alla som har haft en tvååring vet att ibland blir det kaos även när man ska göra något som barnet älskar mer än allt annat. 

Vad händer hos barnet?

Människor överlag ogillar förändring. Att övergå till något nytt tar mer energi än att fortsätta på banan man är inne på. Som vuxen har du dock lärt dig att ibland måste man avsluta en grej och göra en annan, vare sig det handlar om att gå på toaletten när man är kissnödig eller gå hem innan det blir mörkt och kallt ute.

Hos barn finns det flera faktorer som spelar in. Det kan handla om:

1. en otrygghet eller ovisshet i att inte veta vad som kommer härnäst
2. en oförmåga att förstå tidsramen för övergången
3. att barnet har svårt att byta fokus 
4. att den vuxnas upplevelse skiljer sig från barnets uppfattning om situationen

1. Ovisshet om vad som kommer  

För små barn är det mycket i världen som är nytt – och sådant som är nytt är ofta lite läskigt. Redan spädbarn trivs med sådant de känner igen och som känns förutsägbart.

Det är därför nattningsrutiner är så bra till exempel. De ger barnet en känsla av förutsägbarhet, vilket i sin tur leder till trygghet och lugn.

När barnet är mitt uppe i att göra något finns det också en trygghet i det. Man vet vad det innebär. När föräldern kommer och säger att det är dags för förändring uppstår en ovisshet – vad händer sedan? Hur är det? Även om det inte handlar om något stort kan det finnas ett mått av oförutsägbarhet i det. Tryggheten vacklar och barnet sätter emot. 

2. Små barns tidsuppfattning

Begreppet tid är en klurig och abstrakt idé. Hur känns 15 minuter? Vad är en timme egentligen? Hur lång tid tar det att göra färdigt en snögubbe?

Sådant tar tid att lära sig och kräver en hel del av den kognitiva utvecklingen. Därför kan det vara svårt för barnet att förstå vad du menar om du säger att ni ska leka i lekparken en timme och sedan gå hem.

Samtidigt är det bra att träna, särskilt som förvarning inför övergången. Du kan börja förvarna barnet innan det är dags att gå hem och samtidigt koppla det till något mer konkret. “Du hinner åka tre gånger till i rutschkanan innan vi ska gå hem” kan vara lättare att förstå än “Vi går om fem minuter.” Med tiden kommer barnet att börja förstå när det är gott om tid kvar och när det är läge att börja förbereda sig på en förändring.

 3. Svårigheter att byta fokus

För små barn är det en utmaning att byta fokus. Förmågan att hålla eller byta fokus kommer med den kognitiva utvecklingen och är svår att skynda på.

Även vuxna kan brottas med att skifta fokus, men vi har hjälp av att hjärnan hunnit utvecklas mer och ofta har vi utvecklat strategier för att göra det vid behov. Därför är det vanligt att vuxna förväntar sig att barn lättare ska kunna släppa fokus på en sak och snabbt byta till något annat. Det är dock svårare för barnet än man kanske tror. 

4. Skilda uppfattningar

Du som vuxen ser det som att du ber barnet om en sak: att sluta bygga lego för att komma och äta middag. För barnet däremot innebär det flera steg som kräver uppmärksamhet, färdighet och energi: barnet ska avsluta legobygget, plocka undan legot, lämna rummet, tvätta händerna, gå till köket, sätta sig vid bordet, sitta stilla och äta middag.

Plötsligt är det åtta aktiviteter som ska avklaras på kort tid. Inte konstigt då att barnet upplever det som en större utmaning – och att det tar mer tid – än du tänkt. Att det är mindre roligt att tvätta händerna och äta middag än att bygga lego kan också spela in.

Alla barn är olika

Att lära sig hantera övergångar kräver alltså flera färdigheter och en hel del träning. Dessutom är barn olika känsliga för övergångar och lär sig färdigheterna i olika takt.

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom adhd och autism, eller barn som är oroliga av sig kan ha särskilt svårt med övergångar och förändring. De kan behöva mer stöttning eller fortsätta få stöd under en längre tid.

Om ni har det kämpigt med övergångar just nu kan det vara skönt att veta att det troligtvis inte kommer att vara så för alltid. En del barn behöver fortsatt stöd inför förändringar, men för många barn räcker det med insatser som gör dagen lite mer förutsägbar och tid för att låta utvecklingen komma ikapp.