Att växa upp som ensambarn
Ensambarn är bortskämda och har svårt att få vänner, sägs det, men forskningen säger något helt annat. Om du är förälder till ett barn utan syskon: här hittar du hur det faktiskt ligger till.
Att växa upp som ensambarn
Det är omöjligt att säga precis hur det är att växa upp som ensambarn eller hur man sedan blir som vuxen. Det är som med så mycket annat under barndomen: varje barns upplevelse är unik och påverkad av otaliga faktorer.
Däremot har folk en hel del uppfattningar om hur ensambarn blir som personer. Förutfattade meningar om att ensambarn blir själviska, bortskämda och inte lika socialt kompetenta som barn med syskon är vanliga.
De flesta av de här tankarna bottnar i en forskningsstudie från sent 1800-tal, då man frågade en grupp personer som hade syskon vad de tyckte om personer som inte hade det. Inte riktigt samma rigorösa forskningsmetoder som krävs idag, kanske. Dessutom utfördes forskningen i en tid då de allra flesta familjer hade många barn – och då det främst var familjen man umgicks med.
När man tittar närmare på de senaste generationernas barn visar det sig att den här bilden inte stämmer alls. Kanske är det dags att tänka om vad som gäller barn utan syskon.
✨ Lär dig mer om ditt barns utveckling
I Knodds kunskapsprogram lär du dig att förstå ditt barns hälsa, utveckling och beteende med barnspecialisternas praktiska råd om hur du bäst hjälper ditt barn längs vägen
Vad säger forskningen?
Oroliga enbarnsföräldrar kan i stället låta sig lugnas av de senaste decenniernas forskning. Flera stora studier visar att ensambarn inte är sämre på konfliktlösning än barn med syskon. De är heller inte generellt mer bortskämda, och skiljer sig inte från andra barn vad gäller utåtriktning, samarbetsvillighet, mogenhet, självkontroll eller ledarskap.
Det man har kunnat se är att ensambarn eventuellt är lite bättre på att acklimatisera sig till nya situationer. De har lika många vänner som andra barn när de når vuxen ålder – något fler, till och med, under tonåren.
Det finns förvisso studier som tyder på att personer som växer upp som ensambarn skulle vara kortare överlag och mer benägna att drabbas av sämre hälsa senare i livet, exempelvis genom övervikt eller fetma. Resultaten handlar dock inte om orsak och verkan, utan om samband som man inte alltid vet vad det beror på. Kanske finns det faktorer som har gjort att familjesituationen sett ut som den gjort (det blev bara ett barn på grund av skilsmässa eller ekonomiska skäl, exempelvis), som också kan påverka barnets hälsa.
Så ger du ditt barn bäst förutsättningar
Att gå i förskola och sedan vanlig skolgång är en snabbskjuts till att utveckla sociala färdigheter, lära sig att dela med sig, förstå hur andra tänker och känner, och få vänner för livet.Hemligheten till att uppfostra ett välanpassat, glatt och socialt ensambarn är alltså ungefär densamma som för vilket barn som helst. Med ett lyhört föräldraskap där du bekräftar barnets känslor och behov, sätter gränser där det behövs och finns tillgänglig när barnet behöver dig kommer ni långt. Dessutom har du troligtvis mer tid och energi att lägga på ditt barn än en förälder som kanske behövs av fler.
Om du är orolig för barnets sociala förmågor är det bästa du kan göra att sätta barnet i förskola. Att gå i förskola och sedan vanlig skolgång är en snabbskjuts till att utveckla sociala färdigheter, lära sig att dela med sig, förstå hur andra tänker och känner och få vänner för livet. Forskning har visat att ensambarn har lite sämre sociala förmågor när de börjar förskolan än barn med syskon – och att den skillnaden snabbt går över efter att de skolats in.
Du kan också skapa andra förutsättningar för att leka med andra barn. Uppmuntra barnet att komma igång med fritidsaktiviteter, till exempel. I övrigt behöver du dock inte göra så mycket särskilt bara för att ditt barn inte råkar ha syskon.
Nej tack till synpunkter utifrån
Det finns många olika skäl till att ett barn växer upp utan syskon. Du som förälder kanske har valt att ha ett barn av ekonomiska skäl eller för att det ska finnas utrymme för annat som du vill att du och ditt barn ska få uppleva i livet. Kanske önskar du att det hade blivit fler barn, men det har inte gått av någon anledning.
Alldeles oavsett anledning kan det vara viktigt att påminna dig själv att den familj ni har är underbar precis som den är. Vare sig det blev precis som ni tänkt eller inte riktigt som ni hoppats så har ditt barn goda förutsättningar för ett fint liv – fullt av kärlek hemma, kompisar på lekplatsen och möjlighet att växa och utvecklas.
Vad andra personer tycker och tänker om ensambarn kan du därför strunta i. Ett råd som egentligen gäller de flesta åsikter som folk har om andras föräldraskap.
