Hjälp! Mitt barn vill inte gå till förskolan

Hjälp! Mitt barn vill inte gå till förskolan Ibland händer det att barn inte vill gå till förskolan. Det kan uppstå plötsligt eller växa fram, ha en tydlig orsak eller vara helt oförståeligt. Oavsett anledning kan det bli riktigt tufft för både dig och ditt barn, med svåra lämningar och mycket gråt även hemma. Barn är fantastiska på att känna av även de minsta förändringar, men de är mindre bra på att uppleva det på ett nyanserat sätt. Om en bästis har flyttat, en pedagog har bytt barngrupp, eller man har bytt en liten rutin, kan det få barnet att känna att allt är annorlunda och då känns hela dagen otrygg. Något som vi vuxna redan har glömt kan sätta sig och göra att barnet känner sig otrygg och inte vill gå dit. Det kan också handla om att barnet går igenom ett skutt i utvecklingen. Oavsett om det handlar om ett fysiskt, kognitivt eller emotionellt utvecklingssteg är det vanligt att det gör vardagen lite skakig under en period, så att barnet behöver extra trygghet från sina vuxna. De första veckorna på förskolan när allt är okänt är det knappast konstigt om barnet ogillar att gå dit. Här kan du läsa barnspecialisternas tips för en positiv förskolestart.

Separationen är ofta jobbigast För många barn är det övergången mellan att vara med sin förälder och att vara på förskolan som är svår. Separationsångesten sliter i barnet och drar samtidigt i alla känslotrådar hos föräldern. Om man sedan ringer förskolan efter en kvart får man höra att allt går jättebra och barnet leker glatt med sina kompisar. Problemet kan också vara det motsatta, att barnet inte vill gå hem från förskolan. Du kanske står där och får släpa hem ditt barn, trots att samma barn absolut inte vill gå till förskolan åtta timmar tidigare. Det är alltså som med så mycket annat, barn ogillar förändring. Om allt verkar bra i övrigt på dagarna så att barnets trivs och utvecklas men har svårt just för att skiljas, då kan ni jobba med att få till en lite bättre övergång. I sådana fall rekommenderar vi de här 6 råden vid tuffa lämningar.

När är det ett problem? Det kan vara svårt att avgöra när förskolevägran har kommit till en punkt där det måste åtgärdas. Händer det i några dagar kanske det räcker med att du sitter stilla i båten och ger ditt barn lite extra trygghet under tiden ni är tillsammans för att det ska gå över. Men om ni har svåra separationer i flera veckor, eller om barnet inte verkar trivas på dagarna är det bäst för allas skull att titta närmare på det. Börja med att inte själv spä på barnets oro med din egen genom att oja dig när barnet hör. Det stärker barnets övertygelse om att något är fel. Försök sedan utreda vad som ligger bakom. Kan det handla om: en ny utvecklingsfas? något som hänt i ert liv hemma som gör att barnet inte vill vara från dig? förändring på förskolan, antingen i personalgruppen eller barngruppen? att det har varit många vikarier ett tag? att någon på förskolan behandlar ditt barn illa? att ditt barn har särskilda behov som behöver ytterligare stödinsatser

Tala med förskolan  Det bästa du kan göra är nästan alltid att börja med att prata med personalen på förskolan. Fråga hur ditt barn verkar ha det på dagarna, om barnet leker med andra och är med i gemenskapen, och om barnet har någon vuxen att ty sig till. Äter barnet, vilar eller sover barnet? Är det något uppenbart som gör barnet missnöjd? Ofta handlar lösningen om att maxa trygghet och förutsägbarhet. Inte sällan har barn en favorit bland personalen. Kanske kan den pedagogen se till att vara lite extra mån om barnet ett tag, komma ut i hallen vid lämning och ge barnet uppmärksamhet under dagen en period. Ni kan också komma överens om att:  barnet tas emot av samma personal på morgonen du får ringa efter en stund för att höra hur det går  ni bokar in en dag då du är med i verksamheten i någon timme för att stärka kopplingen mellan hemmet och förskolan Man kan till och med anordna en “om-inskolning” för att bygga upp en stark relation till en utvald pedagog, som får stå för den trygghet som ditt barn behöver.

Förskolan vet hur man gör Det kan kännas svårt att prata om sådant som känns som kritik, men det ligger i förskolans uppdrag att kunna arbeta med frågor kring barnets trivsel och trygghet. Personalen på förskolan är också utbildad för att hitta olika sätt att hjälpa barn som behöver extra stöd. Det innebär att det finns utrymme att prata om huruvida problemen verkar ha uppstått i relationen till andra barn, eller efter något som personalen har gjort. Se det som en fråga ni angriper tillsammans: både de och du vill att ditt barn ska ha det bra. Om du inte känner att du får gehör från personalen kan du också boka in ett möte med förskolans föreståndare.  Om du inte upplever att ni får hjälp eller att det sker någon förändring kan det vara värt att byta förskola, men börja med att försöka angripa det tillsammans med personalen

Föräldrapepp: det går över För dig som förälder kan det naturligtvis kännas hjärtskärande och utmattande med svåra lämningar eller ett ledset barn som pratar illa om sina dagar på förskolan. Då kan det vara viktigt att komma ihåg: allra oftast är det här en övergående period. Så länge det inte handlar om att något är riktigt fel på förskolan, eller att ditt barn har särskilda behov som behöver tillgodoses med stödinsatser, så kommer det gå över när barnet har fått fylla på i trygghetsdepåerna igen. Var noga med att hålla på rutinerna, fortsätt själv att prata positivt om förskolan och utstråla lugn vid lämningen, och fyll på så mycket det bara går med kramar, gos, och positiv uppmärksamhet, så hamnar ni snart på rätt köl igen.