Tantrums och utbrott - så hjälper du ditt barn igenom dem

Barn får utbrott när de inte kan hantera en situation eller känslorna som uppstår kring den. Många förväntar sig raseriutbrott från barn när de är 2 år och 3 år, men faktum är att de kan uppstå under hela deras uppväxt. För dig som förälder är det viktigt att finnas som en trygg punkt och hjälpa barnet lära sig vad det är som händer inombords. 

bebis som gråter

Varför får barn utbrott?

I grund och botten handlar barns utbrott, även kallade tantrum, om känslor som barnet inte lärt sig hantera än. Raseriutbrott kan uppstå exempelvis när barnet stöter på en motgång, tvingas avbryta en rolig aktivitet, eller när barnet helt enkelt är hungrigt och trött. Under ett utbrott kan barnet bland annat slåss, skrika, gråta, lägga sig raklång på marken och vägra röra på sig. Du kanske tycker reaktionen vissa gånger verkar överdrivet stor i relation till motgången eller problemet, men för barn är den här reaktionen den enda de har att tillgå just då. 


Raseriutbrott är en del i barns utveckling. Ditt barn lär sig kommunicera, förstå sina egna känslor och andras, samt lösa problem och hantera motgångar. Delvis hänger utbrotten ihop med hjärnans utveckling, vilket innebär att de kan komma och gå i olika perioder. Föräldrar pratar ofta om barn som har raseriutbrott när de är 2 år och 3 år, som en del av det som ibland kallas “trotsåldern”, men i själva verket handlar det om barnets självständighetsutveckling. 


Eftersom den del av hjärnan som kan resonera, hantera motgångar och “bete sig vuxet” inte är färdigutvecklad förrän vi når 20-25-årsåldern är dock utbrott av olika slag ett återkommande inslag under hela barndomen. Allt eftersom ditt barn blir äldre kommer du märka att raseriutbrotten kan ändra uttryck och att barnet behöver olika sorters hjälp för att ta sig igenom stunden.

Så kan du hjälpa ditt barn

Barn vill oftast samarbeta, vara glada och ha roligt med andra omkring sig, så det är lika jobbigt för barnet att ha utbrott som för dig som får ta emot det. Det finns en del du kan göra för att mildra utbrotten när de kommer och undvika vissa utbrott helt. 

  • Försök undvika att ditt barn blir övertrött eller för hungrigt. Om ditt barn är särskilt känsligt för att bli hungrigt kan det vara bra med ett förebyggande mellanmål. Under ett raseriutbrott kan det också vara klokt att tänka efter om ditt barn egentligen är hungrigt eller trött. Då är det bättre att lösa den biten än att försöka resonera sig igenom utbrottet. Barn mår bra av rutiner och hanterar avvikelser eller främmande situationer bättre när de är trygga och lugna i övrigt.

  • Se över dina krav på barnet. Barn kan få utbrott när de upplever att de inte kan hantera en situation. Kanske blir det för många motgångar eller så är kraven högre än vad barnet klarar av. Fundera på om dina förväntningar är realistiska.

  • Lägg fler positiva interaktioner på kontot. Det är lätt att det blir mycket skäll och tillsägelser när barnet har utbrott, men barnet behöver alltid mer positiv uppmärksamhet än negativ. Detta innebär att i perioder med mycket bråk och utbrott behöver ditt barn ännu mer omtanke, mys och positiv uppmärksamhet än vanligt. Försök vara mån om att ni har lite härlig egentid någon stund varje dag och ge extra uppmuntran varje gång ditt barn gör något bra. Alla mår bra av att tänka på de " 3 uppen", uppmärksamhet, uppskattning och uppmuntran.

När utbrottet väl sker

  • Försök hålla dig lugn. Barnet behöver dig som en trygg punkt under utbrott. Om du också börjar skrika och får ett utbrott kommer barnets egna känslor och oförmåga att hantera situationen eskalera. Håll din röst lågmäld, utan att prata för mycket, med ett lugnt kroppsspråk. Bekräfta ditt barns känsla i stunden. “Jag ser att du är arg” eller “Jag ser att du är ledsen”. På så vis känner sig ditt barn sett.


Ibland kan det vara svårt att hålla sig lugn inför barns känslostormar. Gå ifrån rummet en stund om det är möjligt och du känner att du inte kan hålla emot. Det är viktigt att du aldrig slår, skakar, eller håller fast ditt barn. 

  • Var lyhörd inför ditt barns individuella behov. Vissa barn vill ha fysisk kontakt under utbrott medan andra hellre vill få vara ifred. Beroende på barnets ålder kan du fråga, testa annars och var lyhörd för barnets reaktion. Det samma gäller ögonkontakt. Håll dig nära nog att barnet vet att du finns där när du behövs eller barnet är redo.

I vår kurs kostnadsfria kurs i tryggt föräldraskap får du råd kring hur du blir en trygg förälder för ditt barn.

Sätt ord på upplevelsen efter utbrottet

Under ett utbrott går det inte att resonera med ett barn, särskilt i yngre åldrar. Vänta med det till efter barnet har lugnat ner sig. När ni båda är lugna kan du börja sätta ord på vad som hände och på barnets upplevelse. Detta gäller oavsett ålder men kan anpassas allt eftersom barnet blir äldre. Att prata om situationen hjälper barnet förstå såväl sina känslor som begränsningar i vardagen ni måste förhålla er till. 


Säg något i stil med:

Tänk, du blev så arg nu när vi var tvungna att gå hem från lekparken. Du blev arg och ledsen, för du hade så roligt och ville vara kvar, eller hur? Ja, jag förstår det. Men du vet, nu var klockan så sent och det var dags för middag, och vi måste ju äta mat både du och jag så våra kroppar mår bra och blir starka.
quote

Ju mer du sätter ord på ditt barns upplevelse, när barnet har förmåga att lyssna på det, desto mer kan barnet börja forma en uppfattning om hur saker fungerar och hur man kan reagera på olika tillfällen. I längden leder detta till att barnet själv kommer kunna reglera sina känslor och hantera motgångar när de uppstår. 


Det är alltid tufft med utbrott, både för barnet och dig själv. Passa på att skapa lite extra utrymme för mys och kärlek de dagar det varit mycket utbrott. Läs en extra bok tillsammans vid läggning och prata om något roligt som hände under dagen. Glöm inte att ge dig själv lite extra andrum dessa dagar, så är ni snart tillbaka på banan med allt roligt som också ryms på en dag. 

Senast uppdaterad

10 november 2022

Läs mer

Syskonkärlek - så stöttar du dina barns relation
Stora BVC-guiden - allt du behöver veta
Knodden - föräldrapodden med Norrlandspäron
Se alla artiklarna
Barnsjuksköterska i mobilen