Hur hanterar man syskonbråk?

Små barn bråkar

När man är ett barn i förskoleåldern är konflikter ständigt närvarande. Man är osams med kompisarna på förskolan, syskonen där hemma, sina föräldrar, och ibland till och med andra vuxna. De flesta barn upplever någon sorts konflikt minst flera gånger per dag, ibland flera gånger i timmen.

Det kan låta tröttsamt, men det är bra för barn att ta sig igenom konflikter. De lär sig stå upp för sig själva, uttrycka sin vilja, och samarbeta med andra.

Konflikthantering är en viktig färdighet som man fortsätter slipa och har behov av hela livet, men det är något man måste träna på. Det är lite som med immunförsvaret. Småbarn blir sjuka oftare än vuxna för att immunförsvaret inte är färdigutvecklat. Samtidigt ger varje infektion immunförsvaret en möjlighet att träna sig och bli bättre på att hantera nästa bacill som tar sig in i kroppen. För varje bråk lär sig barnet bättre sätt att lösa konflikten.

Syskonbråk

Mellan syskon blir det ofta bråk. Det är inte ovanligt att syskon i förskoleåldern bråkar 6-8 gånger på en timme.

Konflikter och bråk mellan syskon kan bottna i många olika saker, exempelvis att:

• man är avundsjuk på att syskonet får mer uppmärksamhet och beröm av föräldrarna.

• man vill tävla mot sitt syskon och vara bättre på något specifikt.

• det ena syskonet har tagit något som tillhör det andra.

• det är stressigt eller pressad stämning hemma.

Yngre barn har också svårt att förstå att någon annan kan vilja något som går emot det man själv vill, så man agerar helt själviskt. Det finns med andra ord gott om tillfällen för konflikter mellan syskon.

Det är tryggare att bråka med syskon

Tänk dig följande scenario: Du hämtar ett glatt barn på förskolan. Pedagogen berättar att allt gått bra och ditt barn har varit helt föredömlig, hjälpsam och go. Sedan så fort ni ska sätta på skorna i hallen kollapsar barnet. Det blir bråk om skorna, om jackan, om var ni ska nu, om hur ni tar er hem, ja, allt.

Känns det igen?

För de flesta barn är det tryggare att släppa ut alla sina starkaste känslor och behov hos sina föräldrar. Med föräldern kan man vara sig själv. Det här är en del i anknytningen och ett viktigt sätt för barn att få prova på känslor, behov, och hur man beter sig med andra.

Likadant är det med ens syskon. Det är tryggare att bråka med ett syskon som man vet kommer finnas kvar i familjen och inte lämna en för att man tog deras docka. Så även om det kanske går dig på nerverna så är syskonbråk oftast något positivt och stärkande. 

Stötta dina barns konflikter på håll

Det kan vara lockande att gå in så fort det dyker upp mörka moln på syskonhorisonten och lösa konflikten åt dina barn. Det kan dock vara bra för dem att få träna på att lösa den med de färdigheter de har.

Anpassa dina insatser efter hur gamla dina barn är och hur mycket de själv kan. Små barn kan behöva medling på en gång och att du förklarar varför man inte får ta en leksak från någon annan eller banka någon i huvudet med den.

Med äldre barn kan du avvakta lite, se om de lyckas lösa det själva. De kan också få hjälp på traven genom att du ställer frågor om vad de tror den andra tänker eller känner, varför de båda agerade som de gjorde, eller hur de tänker att de kan lösa situationen. Då kan de få fortsätta jobba på att lösa konflikten utan att du tar över. 

Hur mycket bråk är för mycket bråk?

Det kan vara svårt att avgöra om syskonbråken övergår till något som är skadligt i längden. Försök avgöra vad motivationen är. Om det känns som att något barn vill skada det andra (fysiskt eller psykiskt) kan det vara ett större problem än om det blir bråk om exempelvis rättvisefrågor där man vill ha det man tycker man förtjänar.

Du kan också behöva ingripa om det ständigt är ett barn som blir illa bemött. Småbarn blir lätt fysiska men om du har äldre barn som ofta sparkas eller slåss (och det inte är uttalat låtsasbråk) kan du också behöva jobba för att det inte ska vara barnens försök till lösning. Var noga med att själv inte gå in med fysiskt våld i dessa situationer utan håll dig lugn så att barnen lär sig ett bättre sätt att bete sig mot andra.

Skippa millimeterrättvisan

Syskonbråk handlar ofta om vem som gjorde vad, vem som slog till först, eller vem som fick mer än den andra. Det kan vara svårt att vara helt rättvis, och det är inte alltid lösningen att försöka.

Om avundsjuka eller millimeterrättvisa ofta blir ett problem hemma hos er, fokusera istället på att förklara varför situationen är som den är. Att ett mindre barn kanske måste få sitta i ditt knä längre vid nattningen. Att ett äldre barn får stanna uppe en halvtimme senare och att yngre syskonen också kommer få det vid samma ålder.

Försök också peka på hur det blir rättvist på det stora hela. Det ena syskonet får det här, men det andra syskonet får det här. Då kan det bli lättare för barnet att förstå de praktiska skälen men ändå känna att ingen är förfördelad (eller mindre älskad, som det kan kännas inombords).

Ge syskonen paus ibland

Även om det är bra träning att bråka med syskon så kan det vara tröttsamt, särskilt i perioder när det blivit lite väl mycket bråk. Då kan det vara klokt för dig att vara steget före och minska mängden tillfällen då risk för konflikt finns.

Det kan handla om att: 

• låta barnen vara ifred på varsitt håll en stund varje dag. Om de delar rum kan det kännas fint för dem att få vara själva på rummet ett tag. 
• undvika situationer där det ofta blir bråk, exempelvis att välja film eller att sitta för nära varandra i tv-soffan. 
• vara med i situationer där det ofta blir bråk. Om vissa lekar är svåra för dem att hantera själva, var med så att du kan medla och hålla tempen nere redan från start.

Maxa positiv uppmärksamhet

Ett sista råd som fungerar för att minska konflikter oavsett om det är mellan dig och ditt barn eller ditt barn och andra: ös på med positiv uppmärksamhet.

Genom att uppmuntra barnen, ge positiv uppmärksamhet och beröm när de gör bra grejer – särskilt mot varandra – skapar du en positiv förstärkningsloop som gör att de förstärker sina positiva beteenden och minskar de negativa. Det här är särskilt viktigt under perioder med mycket bråk eller stress där hemma, då det kanske är lättare att skälla eller klaga.

Att få gott om positiv uppmärksamhet gör också att barn överlag blir gladare och lugnare och har starkare självkänsla. Det kan handla om att ge beröm, att vara intresserad av sådant ditt barn håller på med, eller bara att ge barnet en massa kramar och gos.

Om samtliga syskon får mer positiv uppmärksamhet än negativ, kommer det att bli en lugnare stämning där hemma. Det leder ofta till färre konflikter och konflikter som är mer hanterbara när de uppstår. Fritt fram för kramar, tid tillsammans, och hejarop, med andra ord.