Affektanfall och affektkramper hos barn

Affektanfall – lika obehagligt som det är ofarligt

Att små barn kan uppleva starka känslor vet de flesta föräldrar. Ibland kan dock dessa känslor leda till en obehaglig situation där barnet tappar andan och, i vissa fall, förlorar medvetandet. Detta kallas affektanfall eller affektkramp.

Affektanfall kan ske om barnet: 

• ramlar/slår sig i huvudet och blir skrämd
• blir mycket arg

Det kan också ske om barnet blir: 

• rädd eller skrämd
• mycket besviken
• väldigt ledsen

Det är alltid en känsla som utlöser anfallet, så det kommer inte från ingenstans.

Det kan vara mycket obehagligt att se sitt barn drabbas av ett affektanfall, men efter anfallet är barnet opåverkat och det leder inte till några men. Det är vanligast hos barn mellan ett och två år men kan uppstå redan i spädbarnsåldern. När barn når skolåldern upphör anfallen.

Enkla affektanfall drabbar drygt en fjärdedel av alla barn någon gång, medan svårare affektanfall är mycket ovanligare, där runt 4% upplever det någon gång. Det kan vara en engångsföreteelse eller något som sker upprepade gånger.

Enkla affektanfall

Enkla affektanfall är den absolut vanligaste typen. Vid ett enkelt affektanfall brukar följande ske: 

• Barnet tappar andan
• Barnet kan bli blek i ansiktet eller blå/lila om läpparna eller i huden
• Barnet blir slappt
• Det är svårt att få kontakt med barnet

Anfallet brukar vara över på några sekunder, max en minut. Det kan ta en stund efter anfallet innan du kan få kontakt med barnet eller att barnet är som vanligt. Efter det är barnet dock opåverkat. 

Svåra affektanfall

Även vid svåra affektanfall tappar barnet andan och blir blekt eller blåfärgat. Den stora skillnaden är att barnet förlorar medvetandet under en kort stund. I vissa fall kan kroppen bli stel och krampa.

Även svåra affektanfall går snabbt över. Ett anfall som varar i flera minuter är mycket ovanligt. 

Affektanfall är inte en krampsjukdom

Tidigare kallades affektanfall för affektkramp, och inom sjukvården används fortfarande termen affektkramp, men den är missvisande. Det handlar inte om en krampsjukdom och är inte kopplat till epilepsi. Kramper uppstår dessutom främst vid svårare anfall, vilka är mindre vanliga än enkla affektanfall. Kramplösande läkemedel fungerar heller inte för att behandla tillståndet.

Till viss del är affektanfall ärftligt. 

Vad ska man göra vid ett affektanfall?

Första gången ditt barn får ett affektanfall är det bra att kontakta vårdcentralen. Då får ni komma på utredning för att säkerställa att det handlar om just affektanfall och att allt i övrigt är bra med barnet. Det är inte akut.

Kontakta även vårdcentralen om ditt barn har haft affektanfall tidigare men att de nu börjar komma oftare eller ter sig annorlunda. Om ni har varit med om det förut och förloppet är som vanligt behöver du inte uppsöka vård. 

• Ring 112 om ditt barn har ett affektanfall för första gången och det inte går över snabbt.
• Sök akut vård om barnet inte blir “som vanligt” igen efter en stund, om barnet får ett anfall utan starka känslor innan, eller om ditt barn är under sex månader och svimmar eller får kramper

Stötta barnet

I övrigt är det bästa du kan göra att hålla dig lugn och trygg. Sitt med barnet och tala med lugn stämma i takt med att barnet återfår medvetandet.

Det kan vara svårt att hålla sig lugn när man just har varit med om något som ser så obehagligt ut, men gör så gott du kan. En lätt massage kan också verka lugnande. 

Försök avleda

En del barn får återkommande affektanfall. Om så är fallet hos er kan du börja märka vissa tecken på att ett anfall är på gång.

Försök då att avleda barnet för att avbryta känsloreaktionen. För vissa barn fungerar det och de kan hämta andan.

Berätta också för förskolepersonal eller andra vuxna som tar hand om barnet, så att de kan vara på alerten. Om du märker att ditt barn är på väg att förlora medvetandet kan du också snabbt försöka plocka upp barnet för att undvika en fallolycka.

Hur känns det för dig?

För dig som förälder kan det vara oerhört läskigt att vara med om att ditt barn får ett affektanfall. Föräldrar vars barn får återkommande affektanfall kan också känna sig begränsade i sin vardag.

I stunden: försök hålla dig lugn och stötta ditt barn. Kom ihåg att ditt barn inte skadas av det som sker. Ge er båda utrymme för återhämtning efteråt.

I längden: lär dig känna igen tecknen på affektanfall så att ni inte behöver stressa med att söka akutvård när det sker. Det är också viktigt att veta att det inte är något du som förälder har gjort som orsakat affektanfallen och inte heller något du kan göra för att de inte ska ske. Affektanfall är en medicinsk åkomma – det är inte ett beteendeproblem och inte något du orsakar.

Om du känner dig överväldigad av erfarenheten, kontakta vårdcentralen eller BVC. Med tiden kommer det att bli lättare att känna igen tecken hos ditt barn och anfallen kommer att växa bort.